Översikt
Krushuvad pelikan är den största av världens pelikaner och hör till de tyngsta fåglar som kan flyga. Den häckar i sydöstra Europa och vidare österut genom Asien. I Sverige hade den aldrig säkert setts förrän sommaren 2025, då en ung fågel dök upp i Jämtland och sedan drog runt i landet i flera veckor.6,2
Arten räknas som nära hotad i världen. Beståndet gick kraftigt tillbaka under 1900-talet men har ökat på vissa håll på senare år. År 2017 beräknades det finnas mellan 11 400 och 13 400 vuxna fåglar. Förr räknades den ofta som en underart till fläcknäbbad pelikan.3
Utseende
Fågeln är mellan 160 och 180 centimeter lång och har ett vingspann på 270 till 320 centimeter. Den väger omkring 9,5 kilo, och hanen är större än honan. Näbben mäter 37 till 45 centimeter. Bland alla fåglar är det bara australisk pelikan som har en längre näbb.3,6
Namnet kommer av de krusiga fjädrarna i nacken och på bakhuvudet, som bildar en rufsig tofs. Fjäderdräkten är silvervit men kan se grå eller gräddfärgad ut, och på vintern är den blekare. Benen är mörkgrå. Under häckningen lyser strupsäcken orangeröd, medan den resten av året går i gult till grått. Näbbens övre del är grå och har ofta en svag orange spets.3,6
Unga fåglar är gråare och mattare, har en mindre tydlig tofs och får den silvervita dräkten efter hand. Fågeln som besökte Sverige 2025 var på sitt tredje kalenderår och ännu inte helt utfärgad.6,2
Sedd underifrån är vingen nästan helt ljus, med svarta spetsar. I luften bär krushuvad pelikan halsen indragen och slår lugnt med vingarna, ofta i en samlad flock tillsammans med andra. För att komma upp från vattnet behöver den ta i med både fötter och vingar.3,6
Utbredning och förekomst i Sverige
Utbredningen är splittrad i många små områden. Arten häckar från sydöstra Europa genom Centralasien bort till Mongoliet och västra Kina. Inom Europa finns den som häckfågel i Montenegro, Albanien, Grekland, Rumänien, Bulgarien, Georgien, Armenien och Ryssland. De europeiska fåglarna tillbringar vintern i östra Medelhavsområdet.3
Den största kolonin ligger vid Lilla Prespasjön, på gränsen mellan Grekland och Albanien, med omkring 1 600 par. I Donaudeltat häckar ungefär 450 par, och där kommer fåglarna i mars och ger sig av i slutet av augusti. Vid Skadarsjön i Montenegro lever omkring 300 krushuvade pelikaner. Många europeiska fåglar flyttar inte långt, utan rör sig bara en bit ner mot Medelhavet när det blir vinter.6,5
Sveriges första fynd kom 2025. Den 9 juni upptäcktes en ung, omärkt pelikan i Ändsjön i Jämtland. Den tog sig sedan till Åland och syntes även på Lofoten i Norge. I juli var den tillbaka i Sverige och sågs bland annat vid Orarna utanför Gävle den 21 juli och i Njurunda söder om Sundsvall. I augusti, efter att den sista gången setts i Sverige, dök en pelikan upp i Polen som troligen var samma fågel.2,3
Raritetskommittén godkände fyndet i kategori A, alltså som en vild fågel. Frågan var inte självklar, eftersom krushuvade pelikaner hålls i djurparker runt om i Europa och rymlingar då och då dyker upp. Den svenska fågeln bar dock inga spår av ett liv i fångenskap, varken i dräkten, som bara var normalt sliten, eller i sitt sätt att bete sig. Ingen pelikan i Sverige har tidigare godkänts som vild.2,4
Arten häckar inte i Sverige. Den är fridlyst här, och i den svenska rödlistan räknas den som tillfällig gäst och bedöms därför inte.1
Ekologi och häckning
Pelikanen lever i grunda sjöar, träsk och våtmarker och äter nästan bara fisk, omkring 1,2 till 1,5 kilo om dagen. I sötvatten tar den främst karp, abborre, sarv, mört och gädda. I kolonin vid Prespa i Grekland består födan mest av en karpfisk som bara finns där.3,6
Under häckningen letar den sällan mat mer än en kilometer från boet. Den kan inte dyka djupt utan tar fisken nära ytan, genom att doppa huvudet medan kroppen ligger upprätt i vattnet. Ibland samarbetar flera fåglar och föser fisk in mot grunt vatten. Mest fiskar den i gryningen och i skymningen.6
Av alla pelikaner är den krushuvade minst social. Kolonierna är små, ofta högst 250 par, och vissa par häckar ensamma eller mitt bland vita pelikaner. Boet är en hög av bland annat vass, gräs och pinnar på eller nära marken, på en ö, i tät vass eller bland flytande växter.6
Häckningen börjar i mars eller april. Honan lägger ett till sex ägg, oftast två, och ruvningen tar 30 till 32 dagar. Båda föräldrarna ruvar och tar hand om ungarna. Ungarna kan flyga vid omkring 85 dagars ålder, och först vid tre till fyra års ålder är de redo att häcka.3,6
Arten hotas av att våtmarker dikas ut, av jakt, av störningar vid kolonierna och av elledningar, där fåglar både kolliderar och får elchock. I april 2022 upptäcktes de första fallen av fågelinfluensa i Montenegro, och inom loppet av några dagar låg 15 pelikaner döda i Skadar nationalpark. Där man har tagit bort ledningar och byggt plattformar för bona har nedgången vänt på vissa platser.3,5,6
Förväxlingsarter
Från vit pelikan skiljer den sig på flera punkter. Titta på benen: den krushuvade pelikanen har mörkgrå ben, vit pelikan rosa. Den krushuvade har också krusiga fjädrar i nacken där vit pelikan har ett slätt huvud, och dräkten är mer gråvit. Under häckningen skiljer den tydligt orangeröda strupsäcken ut den.3,6
På vintern är dräkten blekare, och då blir likheten med vit pelikan större. Vit pelikan är något mindre, med ett vingspann på upp till 280 centimeter. I flykten har den krushuvade pelikanen vingundersidor som är ljusa nästan ända ut till de svarta spetsarna.6,7,3
Vit pelikan har setts nio gånger i Sverige, men ingen av dem har godkänts som vild. En av fåglarna var en rymling från ett menageri. Även krushuvade pelikaner kan ha rymt från djurparker, så en pelikan i Sverige behöver granskas noga innan den räknas som vild.4,2
