Gärdsmyg läte

Läte

Det första man lägger märke till är styrkan. Gärdsmygen är mycket högljudd för att vara så liten, och rösten har sagts vara tio gånger starkare, vikt för vikt, än en tupps.^2,4,5,6

Sången är stark, hög och lätt att känna igen, och tempot ändras hela tiden. Det låter som om fågeln hamrar intensivt på varje ton innan den går vidare i en drill, ibland snabbare och ibland långsammare. Helhetsintrycket kan sammanfattas som ett metalliskt surrande i högt tempo.³

Strofen är lång och sammansatt, med kvitter, drillar och metalliskt klingande partier i en snabb rytmisk följd. Hanens sång har också beskrivits som klar, gäll och emfatisk, en serie klingande drillar som pågår i flera sekunder, eller som en följd av högfrekventa visslingar som avslutas med en drill. Gärdsmygen har dessutom ett läte som liknar sången ganska mycket.^1,3,4,5,6

Sång hörs året runt, men den är mest framträdande under häckningstiden. Många fåglar kommer tidigt på våren och sjunger då sin starka sång från undervegetationen.^1,3,4,6

Locklätet består av knäppningar, ett skarpt och upprepat tic tic tic som går snabbare än rödhakens läte. Ett teck teck teck hör också till repertoaren.^2,4,5,6

Blir fågeln upprörd övergår lätet i ett emfatiskt surrande eller skorrande, inte olikt ett urverk som löper ut. Varningslätet har beskrivits både som en smattrande drill och som ett ettrigt, klagande trrrt trrrrt. Oroslätet klingar metalliskt.^2,3,4,5