Gråsiska läte

Läte

Gråsiskans sång består dels av locklätet, dels av ett surrande och nästan pressat "serrrrrr". Ett vanligt sätt att skriva lätet är ett upprepat "djäck djäck serrrrrr", där den surrande slutdelen följer på ett par korta ljud.^4,2

I flykten låter gråsiskan mycket. Flyktlätet är hårt, metalliskt och snabbt, ungefär "tjätt-tjätt-tjätt". Ibland blandas det med ett "djyih", som låter som en mjukare variant av grönfinkens läte.^4,5

Locklätena har en kvittrande klang och hörs på långt håll. Gråsiskor håller ihop i flockar, och man hör dem ofta kvittra när de kommer inflygande till fågelbordet.^12,4

Grönsiskan är den art som gråsiskan lättast förväxlas med på lätet. De två arterna kan ibland synas i samma flock, och när fåglarna är långt bort eller rör sig snabbt är lätet ett bra sätt att skilja dem åt. Med lite övning går det att avgöra vilken art det är även när de bara flyger förbi.⁴

Grönsiskans flyktläten är visslande och tvåstaviga, ungefär "dlyi" eller "dliyh", och de har en klang som är lätt att känna igen. Ett av lätena går nedåt och ett går uppåt. Just de tvåstaviga lätena är det enklaste att lära sig, och det är där skillnaden mot gråsiskans hårda "tjätt" hörs tydligast.^4,8

Sången skiljer sig också. Grönsiskan sjunger en lång och omväxlande ramsa med gnisslande och kvittrande toner och enstaka härmningar av andra fåglar. Sången bryts gång på gång av en utdragen, nästan kiknande ton. Gråsiskans sång är enklare och domineras av locklätet och det surrande "serrrrrr".^4,8

Andra finkar som flyger förbi låter annorlunda. Steglitsen har ett "tickelitt" som är lätt att känna igen, och hämplingens läten är torra och nasala. Gråsiskans flyktläten är hårdare och mer metalliska än dessa.⁵