Koltrast läte

Läte

Sången är det många känner igen utan att veta vad de hör. Den är mycket melodisk, med djupa och vemodigt flöjtande toner som framförs i lugnt tempo och ofta avslutas med ett kort lågmält kvitter. Natursidan beskriver samma sak som fylliga flöjttoner i en ganska kort strof med utdragna toner, som normalt slutar i tystare kvittrande ljud i snabbt tempo, det som brukar kallas trast-kvitter och som består av snabba, sluddriga toner. Från BirdLife Västmanland kommer beskrivningen flöjtande, skrovlig repertoar som avslutas med halvkvävda kvittranden.^2,3,5

Koltrasten sjunger tidigt om våren och gärna tidigt på morgonen, och flöjttonerna kan höras även under natten och innan gryningen. Detta är kanske en av landets vanligaste fågelsånger. I det bredare utbredningsområdet hörs sången huvudsakligen från mars till juni, ibland in i början av juli, och fåglarna är aktiva sångare i gryning och skymning under just de månaderna.^3,4,7,8

Går man in i detaljerna består hanens revirsång av drillande toner i början, sedan melodiska strofer och ett påhäng på slutet. I mellandelen lägger hanen ofta in korta härmningar och variationer av andra fåglar, och bland registrerade imitationer finns ljud från mesar, steglits, spillkråka och grönfink. En strof kan innehålla mellan 5 och 29 element, med pauser på allt från ett fåtal hundradelar till några tiondelars sekund. Honan hörs också, med dämpade strofer som liknar hanens sång när hon flyger till boet.¹

Höst och vinter sjunger fågeln svagt och med sluten näbb, en tyst sång för sig själv som ibland kallas att skuggsjunga eller subsång. Det låter helt annorlunda än vårsången och är lätt att missa.^1,5,7

Locklätet är ett lågmält, rullande srrri. Varningslätena är fler och mer högljudda: ett hårt och upprört smackande tack, enkelt eller upprepat, ett nasalt djyck, ett metalliskt hamrande pli pli pli pli och ett högt ssieh som faller från 9 till 7 kilohertz. I korthet är det ett tjattrande varningsläte som fågeln använder flitigt. Blir den riktigt skrämd hörs ett skärande smatter under flykten, och samma sorts ljud beskrivs på engelska som ett explosivt smatter av ivriga chuk och gälla chink, utöver det hårda upprepade kluckandet.^1,2,3,4,8

Även ungarna låter. Nykläckta ungar ropar hip, och från femtonde dagen hörs tigglätet tsit tsit tsit och senare tsri eller tsrit. Flygga ungar kan yttra ett funktionslöst ririririri, och ungfågelsång sätter in tidigast från nittonde dagen.¹