Rödhake läte

Läte

Rödhakens sång är full av klara, höga toner och snabba drillar, och emellanåt drar fågeln ut en ton och låter den klinga av. Takten är hög och kan växla, men ändå låter sången ganska lugn och melodisk.^3,6,11,12

Höga, utdragna toner hör man på två ställen i sången: ofta allra först, och ibland mitt i, precis innan en ny drill börjar. Mitt i sången kan tonen låta lite vinande.^2,3,6

Rödhaken sjunger i korta fraser om två till fyra sekunder och gör ett tvärt uppehåll efter varje. Med lite övning lär man sig känna igen drillen, även om sången skiftar mycket.^6,11

Rödhakar kan sjunga året runt. På våren och sommaren är det mest hanarna som hörs, och under resten av året, ända in i midvintern, sjunger både hanar och honor en dämpad men melodisk variant som kallas höstsång.^9,12

Under vintern har hanen och honan var sitt revir, och båda markerar det med en sång som låter mer klagande än sommarsången, för att hålla andra borta. Om en annan rödhake ändå tränger sig på, jagar revirägaren iväg den.^2,4,5,9,12

Under häckningstiden sjunger rödhaken ofta i skymningen och på kvällen, och ibland håller den på en bit in på natten. På vintern hörs sången tidigt om morgnarna, ibland redan före gryningen.^2,4,5,6

Rödhakar som sjunger på natten hör man framför allt i städer med konstgjord belysning. Där dagbullret är högt kan hanarna lägga sin sång på natten, så att den hörs bättre.^4,9

En rödhake som ännu inte har något revir på våren håller sig inne i en buske och sjunger lågmält därifrån. När reviret väl är taget sätter den sig i trädtopparna och tar i ordentligt. Oftast sitter den på något när den sjunger, till exempel en gren, en stolpe eller ett spadskaft.^3,4,11

Locklätet är ett knäppande tick. När rödhaken varnar blir det i stället en lång, upprepad serie, tick-ick-ick-ick eller tck-tck, som är tunn men ljudlig. Skymningen på sensommaren, när rödhakarna hoppar omkring på marken, är en tid då varningslätet ofta hörs.^2,4,6

Även rödstjärten tickar: ett hårt tick-tick-tick kommer ofta som avslutning på dess lockläte, en mjuk vissling i två stavelser som går uppåt, huit. Sången hör man redan mycket tidigt i gryningen, först några korta toner med lite sorgsen klang och sedan drillar eller djupare stavelser. Rödstjärten tar också ofta efter andra fåglar.⁸