Rördrom läte

Läte

Det man hör är hanens revirläte, ett dovt och djupt tutande. Det låter ungefär som när man blåser över öppningen på en tom glasflaska. Ljudet har också liknats vid en mistlur, med en suckande ton.^1,2,4,6,8

Hanen skapar ljudet genom att pressa ut luft ur matstrupen med kraftiga muskler.⁶

Tutandet är mycket kraftigt och bär långt. I lugnt väder, och allra helst med svag medvind, hör man en rördrom bra på en till tre kilometers håll. Ibland når ljudet mer än fem kilometer.^1,3

I Sverige börjar hanarna tuta ungefär när isen går upp på sjöarna. Beroende på år och plats kan det vara i februari, mars eller april. Tutandet pågår sedan i ungefär tre månader, fram till midsommar. I södra Sverige kan man höra enstaka hanar redan i februari, och det är troligen fåglar som har övervintrat här.^1,3

Under den bästa perioden tutar hanen i stort sett dygnet runt. Mest hörs han i skymningen och i gryningen, och mycket av tutandet sker nattetid. Med lätet försvarar hanen sitt revir i vassen mot andra hanar som tar sig in.^1,2,3,4

Ljudet kommer inifrån vassen, och man hör det ganska ofta vid fågelsjöar med stora vassbälten. Ofta är lätet det enda som avslöjar att det finns rördrom på en plats. Vid inventeringar lyssnar man därför efter tutande hanar.^3,5

Den som inte känner igen ljudet kan tycka att det låter kusligt. När rördrommar tutade om nätterna i vassen vid Vallentunasjön undrade boende i närheten vad det var, och några tyckte att det lät som ett stönande. För en fågelskådare är lätet däremot lätt att känna igen, och det brukar vara ett trevligt inslag på en vårkväll.⁵

Dvärgrördrommen, som är en mycket sällsynt gäst i Sverige, har ett helt annat läte. Den ger ett rytmiskt "grook" eller "kekk-ek" och tutar inte.⁹