Sånglärka läte

Läte

Sången består av kvitter, visslingar, rullande toner och härmningar som följer tätt på varandra i högt tempo. Det blir en lång ström av ljud utan pauser.^1,4,6

Ett sångpass brukar vara i 3–15 minuter utan avbrott, och sången är mycket intensiv.^3,6

Oftast sjunger lärkan medan den flyger. Den stiger rakt upp från marken och kan sedan cirkla eller stå kvar på samma punkt 50–100 meter upp, med vingarna i snabb fladdrande rörelse. Under sången rör den sig långsamt uppåt och nedåt i luften.^1,6,9,10

Sången kommer igång tidigt på våren. I början av häckningstiden kan en enda fågel sjunga i timmar.^2,3,4

Lätet som hörs när lärkan flyger förbi är kort och torrt och har en rullande, porlande drill. I bokstäver kan det skrivas "prrit", "prrytt" eller "prrly". Ljudet är mjukt och liknar sången i karaktär, och det är användbart att känna igen när man vill veta vilka fåglar som drar förbi under flyttningen.^3,4,5,6

När sånglärkan är orolig låter den annorlunda. Varningslätet skrivs ungefär "p(riih".⁶

Även trädlärkan kan förväxlas med sånglärkan efter ljudet. Dess flyktläte är ett mjukt och vekt "dyloi" eller ett visslat "tlui-tlui", alltså utan sånglärkans rullande "prr". Trädlärkehanen har en melodisk sång full av drillar. Den sjunger i flykten, först uppåt i spiraler och sedan i cirklar, men den kan också sitta på marken eller på en sittplats och sjunga. Sånglärkan sjunger för det mesta i luften.^3,5,7

Hos ängspiplärkan skiljer sig både sången och sångflykten från sånglärkans, och flyktlätet är kort och tunt med en lite ängslig ton.^3,5