Sjöorre läte

Läte

Sjöorrens mest kända ljud hör till hanens spel, alltså uppvaktningen av honan. Han upprepar ett mjukt ”pjy” ungefär en gång i sekunden. Varje läte är mycket kort, runt en tiondels sekund.²

Hanens lockläte har återgetts som ett lågt, glidande och hoande ”pju pju pju”. Honan har ett varningsläte som låter hest och raspigt, ungefär ”kerg”.⁹

Honan har också ett visslande läte, och hon har ett eget läte för att locka på sina ungar. Ungarna tigger med ett läte av sitt eget. Även vingarna hörs när fåglarna flyger, och ljudet har återgetts som ett visslande ”vi-vi-vi”.⁹

Man kan höra spelet på platser där sjöorrarna samlas inför häckningen. Där kan en liten flock med både hanar och honor lyfta och landa medan spelet pågår. Ett par som skräms upp från en sjö kan ropa medan de flyger iväg.⁹

Många som aldrig sett en sjöorre har ändå hört den. På våren flyttar sjöorrarna över land genom södra Sverige, och det gör de på natten. Hanens spelläte kan då höras från flockar som passerar i mörkret, och många inspelningar av arten är just nattliga flyktläten från flyttande flockar.^2,9

Amerikansk sjöorre låter mest likt. Den har ett helt annat spelläte, och hanens läte är mycket mer utdraget, omkring sju tiondels sekund mot sjöorrens tiondel. Svärtan låter inte heller som sjöorren. Svärthanen hörs sällan och har ett nasalt ”aah-ör”, och svärthonan har ett hest ”braa-ah”.^2,5,7