Gulosus aristotelis
Toppskarven är i regel en tyst fågel när den inte befinner sig i en häckkoloni. Ser du en toppskarv på ett skär om vintern får du alltså oftast inte höra något alls.
Alla läten och ljud för toppskarv →Utbredningskarta över var Toppskarv har observerats i Sverige.
Senaste dygnet
Toppskarven är en svart havsfågel som liknar storskarven men är tydligt mindre och smäckrare, ungefär lika stor som en ejder. Den är en utpräglad havsfågel som aldrig söker sig till sötvatten.1
I Sverige var den länge en sällsynt gäst. Sedan 2004 häckar den på vår västkust, och i dag finns kolonier från norra Bohuslän ner till nordvästra Skåne. Arten är klassad som nära hotad i den svenska rödlistan från 2025 och är fridlyst.1
År 2014 fick toppskarven ett eget släkte, Gulosus, där den är ensam. Artnamnet aristotelis är uppkallat efter den grekiske filosofen Aristoteles.5,3
Toppskarven mäter mellan 68 och 78 centimeter från näbb till stjärt, och vingarna spänner 95 till 110 centimeter. Brittiska fåglar väger i genomsnitt runt 1,9 kilo. Stjärten är ganska lång och har tolv fjädrar.3,6,5
Den vuxna fågeln är svart över hela kroppen, och på nära håll syns en grönaktig glans i fjäderdräkten. Den har inga vita partier alls. Halsen är smal, huvudet litet med rundad hjässa och brant panna, och näbben är tunn.1,3,2
Under häckningstiden har den gul mungipa och en tofs längst fram på huvudet som böjer sig framåt. Tofsen sitter bara under häckningens första tid och saknas på sommaren och hösten. Näbben är svart när fågeln häckar och ljust gul resten av året.1,7,2
Unga toppskarvar är brunare än de vuxna, har ljusare fötter och ljusgul näbb. En fågel i sin första vinterdräkt kan ha ljus strupe. Ovanpå vingen har ungfåglarna ett ljust fält, eftersom de övre täckfjädrarna har ljusa spetsar.1,3,2
För femtio år sedan var toppskarven en stor raritet i Sverige, och under hela 1970-talet gjordes inte ett enda fynd i Bohuslän. I början av 1990-talet började mindre antal övervintra regelbundet på västkusten, främst i norra Bohuslän. År 1999 hade antalet fynd i landet nått 200.2,1
Den första kända häckningen hittades 2004 på Soteskär i Bohuslän. Sedan dess har beståndet ökat kraftigt. År 2024 konstaterades 1 514 häckningar, och antalet fåglar i häckande ålder skattas till omkring 3 000. En mycket stor del av beståndet finns i Kosterhavet.1
I Skåne konstaterades den första häckningen 2018 på Stora Orskär utanför Hallands Väderö. Därefter har några nya par tillkommit varje säsong, och arten har också börjat häcka på grannskäret Vinga skär. År 2022 häckade 20 till 25 par på de två skären.2
Vintertid ses toppskarven från Koster i norr till Hallands Väderö i söder. Det största vinterantalet kommer från Kosterhavet, där omkring 2 800 fåglar beräknades finnas 2007. I Östersjön och Öresund är den en mycket sällsynt gäst.1
Vill du se arten i Skåne är Torekov ett bra ställe. Mellan september och februari rastar toppskarvar ofta tillsammans med storskarvar på Svarteskär, drygt hundra meter från land, och de största antalen brukar vara där mellan oktober och januari. Toppskarvar syns också vid Grytskären och vid revet söder om hamnen i Vejbystrand.2
Utanför Sverige häckar toppskarven på klippkuster i nordvästra Europa, från västligaste Kolahalvön runt Norge, på Island och Brittiska öarna samt i spridda kolonier längs Atlantkusten i Frankrike, Spanien och Portugal. Storbritannien och Irland har nära hälften av världens bestånd. I Medelhavet och Svarta havet lever en annan underart. Globalt räknas arten som livskraftig, med uppskattningsvis 230 000 till 240 000 individer.1,3
Toppskarven stannar i stort sett nära häckplatserna året runt. Ungfåglar och fåglar från nordliga bestånd flyttar kortare sträckor inför vintern. Brittiska toppskarvar har återfunnits i Kattegatt.1
Alla svenska häckplatser ligger på fågelöar med beträdnadsförbud. Mink är ett hot, och en koloni i Bohuslän härjades troligen av mink 2013. Andra hot är brist på lämplig fisk, miljögifter, störning vid boplatserna, drunkning i fiskeredskap och olja.1
Toppskarven fiskar i djupt och klart vatten nära kolonin. Den kan dyka ner till 45 meter och letar mest föda längs havsbotten. Inför dyket hoppar den upp ur vattnet för att få fart nedåt. Den äter många sorters fisk, och ungarna matas helst med tobis.1,5
I Storbritannien sker fisket oftast inom ett par kilometer från kusten, men fisketurer på upp till 17 kilometer har noterats. Där varar ett dyk vanligen 20 till 45 sekunder.1,5
När toppskarven simmar ligger den djupare i vattnet än storskarven. Liksom andra skarvar står den gärna på land med vingarna utbredda för att torka dem.3
I Sverige häckar toppskarven i kolonier på kala skär i Bohusläns ytterskärgård, ibland tillsammans med storskarvar. Boet läggs under stenblock eller i klippskrevor och byggs av strån och andra växtdelar. Arten är mycket trogen sin boplats och häckar på samma ställe år efter år.1
Häckningen börjar i april eller maj. Honan lägger oftast tre ägg, men kullen kan vara allt från ett till sex. Båda föräldrarna ruvar, och efter 30 till 31 dygn kläcks ungarna nakna och hjälplösa. Det blir bara en kull per år.1,6
Ungarna kan flyga efter drygt 50 dagar, men föräldrarna fortsätter mata dem i ytterligare 20 till 50 dagar innan de klarar sig själva. Toppskarven häckar första gången när den är fyra år gammal. En typisk livslängd är tolv år, och den äldsta kända toppskarven blev nästan 30 år.1,6
Storskarven är den art toppskarven förväxlas med. Sitter de bredvid varandra är skillnaden i storlek och byggnad ganska lätt att se, men en ensam fågel kan vara svår att bestämma. Små storskarvshonor kan se förvånansvärt lika ut när de sitter ensamma.1,2
Storskarven är 80 till 95 centimeter lång med ett vingspann på 130 till 160 centimeter. Den är grövre, har tjockare hals och ett stort, kantigt huvud med flack panna. Näbben är kraftig och smutsvit, och vid näbbroten sitter en stor gul fläck. Toppskarven har i stället en tunn näbb och en liten gul mungipa mot svart kind.4,2
Kolla efter vitt. En storskarv i häckningsdräkt har en bred vit fläck på strupen, vitgrått i nacken och en vit fläck på låret, och bröstet kan vara fläckigt i mörkt och vitt. Toppskarven har inget vitt alls, och bröstet är alltid enfärgat hos vuxna fåglar.4,2,3
I flykten håller toppskarven halsen rak. Vingarna är kortare med trubbigare spetsar, flykten är raskare och går ofta lägre över vattnet. Storskarven flyger med halsen lätt böjd och med långsamma, tunga vingslag som påminner om en gås.2
Var fåglarna sitter ger också ledtrådar. I blandade flockar sitter toppskarvarna oftast lägre och närmare vattnet, och de sätter sig aldrig i träd. Toppskarven håller sig strikt till kusten, medan storskarven även finns inne i landet.1,3
Unga fåglar går också att skilja åt. En ung toppskarv är mer rödbrun än en ung storskarv, har ljusare fötter och oftast ett ljust fält ovanpå vingen, medan unga storskarvar oftast har helmörk vingovansida.3,2
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
Toppskarv är en fågel som tillhör familjen skarvar. Den förekommer utmed Europas och Nordafrikas kuster, i östra Medelhavet samt i Svarta havet. Från att tidigare ha varit en sällsynt besökare häckar numera arten regelbundet på den svenska västkusten. Globalt minskar den dock i antal men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
En toppskarv är ungefär 68–78 cm lång och väger 1540–2100 gram.
Toppskarv har ett vingspann på ungefär 95–110 cm.
Toppskarv väger ungefär 1540–2100 gram.
Flest observationer av toppskarv rapporteras i januari, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Toppskarv bedöms som ovanlig i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.
På kartan ovan ser du var toppskarv har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
