Trädgårdssångare läte

Läte

Sången är det som gör arten möjlig att känna igen. Den är lång och sammanhängande, ett jämnt porlande eller joddlande av flytande toner utan tydligt urskiljbara melodifraser, och den framförs ofta på kvällarna. Natursidan talar om långa, porlande strofer i försommarkvällen och beskriver den som en pladdrande klar sång med tydlig sommarkänsla. BirdLife Västmanland använder samma ord, joddlande.^1,2,3,4

Engelska Wikipedia beskriver hanens sång som rik och musikalisk, framförd i utbrott på några sekunder men ibland under längre perioder. Tänk dig alltså ett jämnt, rinnande babbel som bara fortsätter, snarare än korta avgränsade verser.⁵

Den vanliga jämförelsen är med svarthättan, och skillnaden sitter i slutet. Svarthättan avslutar med klara, flöjtlika toner, medan trädgårdssångaren fortsätter i sitt jämna porlande. Engelska Wikipedia lägger till att sången ligger något lägre i tonläget än svarthättans, är mindre uppdelad i separata strofer och låter mjukare och rundare. RSPB beskriver den på samma sätt som svarthättans sång fast med längre, mjukare fraser.^1,5,6

Utöver sången finns ett varningsläte som beskrivs som ett skarpt "kek-kek", upprepat snabbt när fågeln är orolig. Ett tyst raspande läte som liknar törnsångarens förekommer också. RSPB nämner att arten har ett särskilt lockläte, men beskriver det inte närmare.^5,6

Sången hörs framför allt under maj och juni från svenska lövskogssnår. Vill du lyssna innan du ger dig ut hänvisar Fågeln.se till en inspelning via SR Naturmorgon, och BirdLife Västmanland länkar till en inspelning på xeno-canto.^2,3,4