Översikt
Ett mörkgrått huvud på en liten, kompakt kropp kännetecknar ärtsångaren, som häckar i stora delar av Sverige. Den håller till i bryn och buskmarker, i unga tall- och granplanteringar och i parker och trädgårdar. Arten är fridlyst och bedöms i dag som livskraftig i Sverige.3,1
Fågeln håller sig gärna gömd inne i täta buskar, så de flesta märker den på sången snarare än på utseendet. Namnet kommer troligen från just sången, som har liknats vid ljudet av torra ärtor i en burk.2,4,7
Utseende
Hjässan är grå och undersidan vitaktig, med en vit strupe. Ovansidan går i brunt till gråbrunt, och benen är mörka. Till formen är ärtsångaren liten och satt med kort stjärt, 11,5 till 13,5 centimeter lång och 12 till 16 gram tung.4,2
Genom ansiktet går en mörk mask, där kinderna är mörkare än den ljusa strupen. Runt ögat sitter en ljusgrå ring, och örontäckarna är grå. Stjärtens yttre pennor är vita, vilket syns när fågeln flyger.8,9,4
Hanar och honor ser likadana ut, och unga fåglar går inte heller att skilja från vuxna på dräkten. Bland underarterna har den sibiriska formen blythi ljusare hjässa och ett vitt streck ovanför ögat.4
Utbredning och förekomst i Sverige
Tätheten är störst i skogs- och mellanbygderna i södra och mellersta Sverige, men arten häckar i större delen av landet och saknas bara längst i norr. Norrlandskusten hyser relativt täta bestånd hela vägen till finska gränsen. I skogslandet når utbredningen ända upp till fjällbjörkskogen. Omkring 200 000 par beräknades finnas i Sverige i början av 2020-talet.1,2
Antalet har gått upp och ner. I rödlistan 2020 klassades ärtsångaren som nära hotad sedan beståndet minskat med ungefär 20 procent på tio år. Efter en svacka kring 2015 har den sedan ökat kraftigt, och 2025 bedömdes den åter som livskraftig.1,4
Ärtsångaren är en flyttfågel. Våra fåglar övervintrar främst i nordöstra Afrika. De lämnar Sverige i augusti och september och är tillbaka i slutet av april eller i början av maj. Flyttvägen går över östra Medelhavet.2,7
Häckningsområdet sträcker sig från Europa österut till Transbajkal och södra Israel, men i sydvästra Europa saknas arten. Om vintern finns den i Afrika söder om Sahara, med tyngdpunkt i östra delen, och dessutom i Arabien och Indien. Världsbeståndet räknas till 27,9 till 47,7 miljoner vuxna individer, och arten klassas globalt som livskraftig.4,8,7
Några östliga underarter har påträffats i Sverige som sällsynta gäster: den sibiriska ärtsångaren tre gånger och stäppärtsångaren en gång, alla bekräftade med DNA. Sex fåglar till med sydöstligt ursprung har inte testats. Säker bestämning till underart kräver DNA, eftersom utseendet inte räcker. De flesta av fynden har gjorts i oktober och november, ofta vid ringmärkningsstationer på kusten och öarna, som Eggegrund, Utklippan och Landsort.6
Ekologi och häckning
Bryn och buskmark är de viktigaste miljöerna, men ärtsångaren använder många slags marker: enbackar, enbuskmark i fjällen, alvar, hagar, olika sorters skog, myrar samt parker och trädgårdar. Den påverkas något negativt när grova eller gamla träd saknas, och likaså av faktorer utanför landets gränser. Levande träd har stor betydelse för arten.1,2
Födan består framför allt av insekter och deras larver. Den tar även spindlar och blötdjur, och den äter bär och annan mjuk frukt.1,2,4,8
Boet ligger i en låg buske, i ett tätt snår eller i ett träd. Som byggmaterial används gräs, rötter, strån och hår, och stora mängder insektsväv fäster ihop det. Paret hinner med en eller två kullar under säsongen, och en kull består vanligen av fem till sex ägg. Båda föräldrarna ruvar, i 11 till 13 dagar, och ungarna blir kvar i boet i 11 till 14 dagar.2,4,8
Ärtsångaren häckar redan som ettåring. De flesta lever bara ett par år, men arten kan bli upp till 11 år gammal.7,4
Förväxlingsarter
Törnsångaren liknar ärtsångaren, men den är lite större, 13 till 15 centimeter, och har en ganska lång stjärt. Titta på vingarna: törnsångarens är rödbruna, medan ärtsångaren saknar den färgen. Törnsångarens huvud och ansikte är enhetligt färgade, medan ärtsångaren har mörka kinder som bildar en mask. Hos törnsångaren har hanen grå hjässa och honan brun.5,8,9,4