Stercorarius pomarinus
Bredstjärtad labb har många hårda, tjattrande läten. Den kan också skälla, och den har stigande serier av nasala, ringande toner. Ett av lätena låter ungefär som "vitj-jo".
Alla läten och ljud för bredstjärtad labb →Utbredningskarta över var Bredstjärtad labb har observerats i Sverige.
Senaste dygnet
Bredstjärtad labb är en havsfågel som häckar på tundran runt Norra ishavet. Den häckar inte i Sverige, men den kommer hit varje år i små antal, och vissa år blir de fler.1,5
Den liknar kustlabben och fjällabben men är större än båda. I Sverige är arten fridlyst. Den räknas också som vilt, vilket betyder att den är fredad men enligt jaktlagstiftningen kan vara jaktbar.1,2
Kroppen är 42–50 centimeter lång och vingbredden 110–125 centimeter. Fågeln väger mellan 540 och 920 gram. Hos häckande vuxna fåglar är de två mittersta stjärtpennorna mycket längre än resten av stjärten. De är breda och skedformade i spetsen och vridna på snedden, så att de ser ut som två små klubbor. Stjärtspetsarna gör fågeln ungefär tio centimeter längre.2,7
Arten finns i tre färgvarianter: en ljus, en mörk och en mellanform. Den ljusa formen har brunsvart ovansida och svart hätta som når ner under näbben. Halsen har gula fjädrar, strupen är vit och tvärs över bröstet går ett mörkt band. Den mörka formen är mörkbrun över hela kroppen. Mellanformen är också mörk, men undersidan, huvudet och halsen är något ljusare.2,7
Alla tre formerna har en vit fläck på de yttersta vingpennorna. Underifrån syns den som en dubbel vit fläck på vingen. Fågeln flyger lugnare än de mindre labbarna, och den byter fjädrar två gånger om året.2,7
Arten häckar runt hela Arktis, bland annat i norra Sibirien och på tundran i Ryssland. På vintern flyttar den till södra halvklotet och lever då ute till havs. I Europa häckar ungefär 20 000 par, och det antalet är stabilt. Globalt räknas arten som livskraftig.2,5,7,8
I Sverige ses bredstjärtad labb nästan bara längs kusterna under flyttningen, på hösten eller sent på våren. På Artdatabankens rödlista har den kategorin "ej tillämplig", eftersom den regelbundet besöker landet utan att häcka här.1,5
Chansen att se den är bäst från uddar på västkusten när höststormarna blåser från väster. I slutet av september 2014 drev hårda västliga och sydvestliga vindar på 10–17 meter per sekund in havsfåglar mot land. Då såg man mängder av bredstjärtade labbar redan före klockan åtta en lördagsmorgon. Bra platser vid sådant väder är Kullaberg i Skåne, Glommens sten i Halland och Kråkudden i Bohuslän.6
Inne i landet är arten ovanlig. I Västmanland finns 13–14 fynd, från en hona 1863 till en ensam fågel 2005. Toppåret var 1999, då 7 av fynden gjordes. Alla fynd i landskapet är från höstflyttningen, de flesta mellan 14 och 21 oktober och några i slutet av september.5
Arten häckar på tundra och på öar i Arktis. Boet är en grop fodrad med gräs. Honan lägger vanligen två olivbruna ägg men ibland ett eller tre, och paret får en kull om året. Båda föräldrarna ruvar i 25–27 dagar, och ungarna kan flyga efter 31–32 dagar. Kommer en människa eller något annat djur nära boet, flyger de vuxna fåglarna mot huvudet på inkräktaren.7,8
Under häckningen äter den ägg, fågelungar, smågnagare som fjällämlar samt ryggradslösa djur. I övrigt tar den fisk, as, avfall och mindre fåglar upp till en fiskmås storlek.2,7
Mycket av födan stjäl den från andra fåglar, och det gör den året om. Den jagar måsar och tärnor tills de spyr upp fisken de har fångat, och den ger sig till och med på havssulor. Friska vuxna bredstjärtade labbar tas vad man vet bara av havstrut, havsörn och kungsörn.2,7
Alla labbar förs numera till samma släkte. Bredstjärtad labb är närmast släkt med de stora labbarna, till exempel storlabben. Arvsmassan visar att gener från bredstjärtad labb har kommit in i storlabben genom korsning.2,7
Kustlabben är mindre: 37–42 centimeter lång med 100–115 centimeters vingbredd. Den har också smala och ganska långa vingar. Den tydligaste skillnaden syns på vuxna fåglar i sommardräkt. Kustlabbens mittersta stjärtpennor sticker ut 5–8,5 centimeter som en spetsig pinne, medan den bredstjärtade labbens är breda, klubbformade och vridna. Kustlabben finns också i en ljus, en mörk och en mellanform.3
Fjällabben är minst av labbarna: 35–41 centimeter lång med 88–105 centimeters vingbredd. Vuxna fjällabbar i sommardräkt har mycket långa mittersta stjärtpennor som sticker ut 12–24 centimeter. Unga fjällabbar är gråare och smäckrare än de andra labbarnas ungar. Fjällabben häckar i fjällen från Härjedalen till Torne lappmark och ses sällan vid kusterna.4
Den bredstjärtade labben är större än båda, och flykten är lugnare än hos de mindre labbarna.2,7
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
Bredstjärtad labb är en fågel i familjen labbar. Den häckar cirkumpolärt i arktiska delar av Nordamerika, Europa och Asien. Vintern tillbringar den till havs på södra halvklotet. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
En bredstjärtad labb är ungefär 42–50 cm lång och väger 745 gram.
Bredstjärtad labb har ett vingspann på ungefär 110–125 cm.
Bredstjärtad labb väger ungefär 745 gram.
Flest observationer av bredstjärtad labb rapporteras i maj, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Bredstjärtad labb bedöms som mycket sällsynt i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.
På kartan ovan ser du var bredstjärtad labb har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
