Turdus pilaris
Det typiska smattrandet är björktrastens tydligaste kännetecken bland trastarna. Fågeln låter ofta, och lätet, som kan vara lätt enerverande, sätter sig därför snabbt i minnet.
Alla läten och ljud för björktrast →Utbredningskarta över var Björktrast har observerats i Sverige.
Björktrast är en trast som är vanligt förekommande i sitt häckningsområde i norra Palearktis.
Senaste dygnet
Björktrasten är en stor trast som man känner igen på det grå huvudet, den grå övergumpen och den rödbruna ryggen. Den finns i hela Sverige, från nordligaste Lappland ner till södra Skåne, och i de flesta delar av landet är den allmän eller ganska allmän.2,9
I södra Sverige har björktrasten på sina håll i stort sett försvunnit, och under 2000-talet har antalet gått ned i alla delar av landet. Arten är fridlyst och har sedan 2020 klassats som Nära hotad (NT) på den svenska rödlistan.1,6
Med sina omkring 25 centimeter och en vikt på ungefär 100 gram når björktrasten upp till en dubbeltrasts storlek och är större än koltrasten. Vingarna spänner 39 till 42 centimeter. Kroppen hålls ofta rak, och den förflyttar sig genom att hoppa.4,6,9
Hjässan och övergumpen är askgrå, och samma färg har nacken, nedre delen av ryggen och kroppssidorna. Mot det grå sticker kastanjebrunt ut på skuldrorna och ryggens främre del, och stjärten är nästan svart.6,7
Näbben är orangegul med grå spets. Ovanför ögat går ett ljust streck, och tyglarna, alltså partiet mellan näbb och öga, är mörka. Bröstet har en orangebeige grundton som blir gulare under hakan och är tecknat med mörka streck. När fågeln flyger syns de vita fjädrarna under vingarna tydligt.4,6,7
Könen går knappt att skilja åt. Hos honan är ovansidan en aning brunare, och fläckarna på strupe och bröst är färre mot en ljusare botten. Ungfåglarna har blekare färger tills de efter sin första höstruggning, det första fjäderbytet på hösten, får samma dräkt som de vuxna.7
Björktrasten häckar i hela landet, ända upp i fjällbjörkskogen. Man hittar den i skog och i jordbrukslandskap, ofta nära odlad mark, men också i fjällen och i tätorter. Den trivs i skogsbryn, i buskmarker som videsnår i fjällen, i parker och i trädgårdar. År 2018 uppskattades det svenska beståndet till 594 000 par.1,2,6
Under 1900-talet spred sig björktrasten söderut från fjällbjörkskogen, ända in i städerna. Nu går det åt andra hållet. Utbredningens tyngdpunkt glider sakta mot norr, och södra Sverige är den del av landet där arten har tappat mest. I rödlistan från 2025 bedöms nedgången till 25 procent (mellan 10 och 40 procent) under de senaste 15 åren, vilket är nära gränsen för kategorin Sårbar (VU).1,2,5
Höstflytten kommer sent, främst i oktober och november, och redan i mars och april är de flyttande fåglarna tillbaka. Norr om Mora är björktrasten flyttfågel. I södra Sverige blir däremot en del fåglar kvar, och i de sydliga landskapen kan man stöta på stora flockar mitt i vintern.2,4,5,6
Utanför Sverige häckar björktrasten i norra Europa och vidare österut genom Ryssland till östra Sibirien. Den häckar också i flera länder i Mellaneuropa, till exempel Tyskland, Polen och Schweiz. Vintern tillbringar den i västra och södra Europa och i Nordafrika. Till Storbritannien och Irland kommer björktrastar från bland annat Fennoskandien som vintergäster, och där ses de ungefär från oktober till mars. Globalt räknas arten som livskraftig.6,7,8,9
Björktrasten äter både djur och växter. På sommaren letar den på öppna fält efter daggmask, som den helst äter, och efter insekter, snäckor och spindlar. På hösten och vintern går den över till bär och frukt, till exempel rönnbär, enbär, lingon och nedfallna äpplen. Under flyttningen är bären från rönn och oxel en viktig föda.1,2,6,7
Björktrastar kan häcka i enstaka par, men de slår sig ofta ned nära varandra, och kolonierna kan ibland omfatta hundratals par. Boplatsen varierar i höjd, från marken och upp till omkring tio meter. Honan bygger boet av gammalt gräs och strån, med lera som bindemedel. Det blir en djup skål, och hon gör inget försök att gömma den.2,5,7
Honan lägger vanligen fem eller sex ljusgröna, brunfläckiga ägg och ruvar dem i omkring två veckor. Därefter matar båda föräldrarna ungarna, som lämnar boet efter ungefär 13 till 14 dagar. I södra Sverige lägger paren ofta en andra kull.2,5,6
Inkräktare nära boet får ett häftigt mottagande. Trastarna störtdyker mot dem och släpper spillning över dem. Att häcka i grupp kan ge skydd mot rovdjur.2,7
På vintern lever björktrastarna i flock, gärna ihop med rödvingetrastar, och flockarna varierar från ett tiotal fåglar till flera hundra. Under födosöket arbetar sig flocken fram mot vinden, och enskilda fåglar gör korta pauser då de reser sig och ser sig om. I luften går färden rakt och utan brådska, med några kraftiga slag som följs av en kort glidning på hopfällda vingar.7,9
En björktrast blir normalt ungefär två år gammal. Den äldsta som man känner till levde i 14 år och 8 månader.8
De arter som björktrasten kan förväxlas med är taltrast, rödvingetrast och dubbeltrast.1
Dubbeltrasten är ungefär lika stor, 26 till 29 centimeter, och har också vita fjädrar under vingarna. Rygg och skuldror är gråbruna med en olivbrun ton, och den vita undersidan har svartaktiga, runda fläckar. Björktrasten ser annorlunda ut, med sitt grå huvud och sin grå övergump mot den rödbruna ryggen.2,9,10
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
En björktrast är ungefär 25 cm lång och väger 109.3 gram.
Björktrast har ett vingspann på ungefär 39–42 cm.
Björktrast väger ungefär 109.3 gram.
Flest observationer av björktrast rapporteras i januari, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Björktrast bedöms som vanlig i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.
På kartan ovan ser du var björktrast har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
