Översikt
Blåhaken är en ganska liten och slank fågel med långa ben. Hanen känns lätt igen på den blå strupen. Två underarter häckar i Sverige. Den rödstjärniga blåhaken häckar i fjälltrakterna från norra Dalarna till Torne lappmark. Den vitstjärniga blåhaken har kommit hit från sydväst på senare år och häckar mycket sällsynt i Skåne, Halland och Bohuslän.3,1
Sedan 2025 räknas blåhaken som nära hotad i Sverige. Innan dess var den klassad som livskraftig. Den är Lapplands landskapsfågel och hette förr blåhane. Det vetenskapliga namnet betyder ”den svenska näktergalen”, och för sin sång har den också kallats de svenska fjällens näktergal.1,3,4
Utseende
Blåhaken är ungefär lika stor som en rödhake. Den mäter 14–16 centimeter och väger mellan 12 och 25 gram. Ovansidan är enfärgat brun, och över ögat går ett kraftigt vitt streck, som ett ögonbryn. Näbben är tunn och svart, och ögonen är svarta.7,4,3
Hanen i häckningsdräkt har en klarblå, glänsande strupe och blått övre bröst. Mitt i det blå sitter en liten fläck, eller stjärna, och den skiljer underarterna åt. Hos den rödstjärniga fjällblåhaken är fläcken roströd, och hos den vitstjärniga är den vit. Under det blå har hanen oftast ett smalt svart band och under det ett brett tegelrött band.7,3
Honan saknar hanens starka blåfärg. Hon har otydligt ljusblått eller inget blått alls. Strupen är gräddvit med en svartaktig halvmåne och bara lite blått.3,7
Efter sommarens fjäderbyte döljs strupens mönster av ljusa fjäderspetsar. Spetsarna nöts bort under senvintern och den tidiga våren, och då kommer de klarare färgerna fram. I vinterdräkt har båda könen vit haka och strupe. Av det blå finns då bara ett band kvar på nedre bröstet, följt av ett svart tvärband och rödbrunt bakom.7,3
Två saker syns i alla dräkter: det ljusa ögonbrynsstrecket och de roströda fälten på sidorna av stjärtens bas. Stjärten är i övrigt brun med svarta ytterhörn.3,7
Utbredning och förekomst i Sverige
Den rödstjärniga blåhaken häckar i fjällen från norra Dalarna till Torne lappmark, i björk- och videregionen. Den räknas som en typisk art för fjällens videbuskmarker. Beståndet minskar, och tydligast är minskningen i de södra delarna av fjällkedjan.1,4
Under de senaste tio åren har antalet häckande blåhakar i Sverige minskat med uppskattningsvis en fjärdedel. Därför flyttades arten 2025 från livskraftig till nära hotad på den svenska rödlistan. I ett område sydost om Abisko minskade blåhaken med hälften mellan 1978 och 2001. Blåhaken är upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1.1
Enstaka vitstjärniga blåhakar har setts i Sverige sedan 1943. De flesta fynden kommer från södra Sverige, och de görs oftast mellan slutet av april och slutet av juni. Ottenby på Öland och Farhultsviken i Skåne har flest fynd. Den första konstaterade häckningen skedde 2015.5,1
I dag häckar den vitstjärniga blåhaken mycket sällsynt i Skåne, Halland och Bohuslän. Antalet vuxna fåglar som häckar uppskattas till omkring 74. Underarten klassas som starkt hotad, men den ökar. Av 39 sjungande hanar som hittades 2017–2021 satt 36 i Halland.2,3
Blåhaken kommer till Sverige i maj. I augusti och september flyttar den till nordöstra Afrika, Mellanöstern och västra Indien. Under flyttningen kan den ses i hela landet. På hösten håller den till i våtmarker och längs dikeskanter i slättbygden.4,3
Utanför Sverige häckar blåhaken från norra och mellersta Europa österut till östra Sibirien. I Norden häckar den också i norra Finland och i de norska fjällen ner till Dovre. Den vitstjärniga underarten häckar i södra Danmark. Globalt räknas arten som livskraftig.3,7
Ekologi och häckning
I fjällen häckar blåhaken i tät och fuktig fjällbjörkskog och i täta videsnår, och i barrskogens övre delar längs bäckar och vid myrar. Den vitstjärniga blåhaken väljer helt andra platser: vass och sanka buskmarker vid våtmarker och vattendrag i jordbruksbygden.1
Blåhaken äter insekter, larver, puppor och maskar, som den mest letar upp vid vatten och på fuktiga ställen. På hösten äter den också bär.3
Boet är väl gömt, lågt nere i ett busksnår eller direkt på marken i en grästuva, och gärna nära vatten. Det är skålformat, byggt av torrt gräs och torra löv och fodrat med fina strån.3
Honan lägger oftast fem till sju ägg. De är blekt grönaktiga eller grönblå med roströda fläckar. Honan ruvar i ungefär två veckor. Ungarna lämnar boet efter ungefär lika lång tid och matas av båda föräldrarna.3,4,8
Ett par kan få en eller två kullar på en säsong. Bland de vitstjärniga blåhakarna i sydvästra Sverige noterades nio häckande par, och fyra av dem fick en andra kull.8,3
När häckningen är över, i juli, byter fåglarna fjädrar. Fjäderbytet tar 40–45 dagar och är klart innan de flyttar.7
Förväxlingsarter
En hane i vårdräkt är svår att ta miste på. Se efter fläcken mitt i det blå: roströd hos fjällens blåhakar och vit hos de sydvästsvenska. Honor och fåglar i vinterdräkt saknar det mesta av det blå. Känn då igen dem på det ljusa strecket över ögat och de roströda fälten på sidorna av stjärtens bas, som finns i alla dräkter.3