Hoppa till innehåll
Qvittr
Logga in
Tillbaka till fågelguiden

Dvärgrördrom

Botaurus minutus

Dvärgrördrom, bild 1

Så låter dvärgrördrom

Okategoriserat

–
jansson · iNaturalist

Dvärgrördrom observationskarta

Utbredningskarta över var Dvärgrördrom har observerats i Sverige.

1+
10+
50+
100+
500+
1000+

Snabbfakta om dvärgrördrom

Längd
27–36 cm
Vingbredd
40–58 cm
Vikt
145 g
Rödlistning
ej tillämplig (NA)
Häckning
5–6 ägg, ruvning 17–19 dagar, flygga efter 25–30 dagar
Föda
insekter
gräshoppor
skalbaggar
mollusker
kräftdjur
fisk
groddjur
reptiler
fåglar
Livsmiljö
sötvattensvåtmarker
vass
säv
buskage
sjökanter
sumpskog
fuktiga gräsmarker
risfält
mangroveträsk

I Qvittr

Observationer
147
Sällsynthet
Extremt sällsynt
Testa dig självKänner du igen dvärgrördrom? Kör fågelquizet

Bevaka artenFå larm när dvärgrördrom rapporteras nära dig

Översikt

Dvärgrördrommen är en av de minsta hägrarna i världen och den minsta häger som häckar i Europa. Den är ungefär lika stor som en duva, har en liten kropp, tjock hals och lång, spetsig näbb.3,6,7

I Sverige är dvärgrördrommen en mycket sällsynt gäst som inte häckar här. Varje fynd granskas av Raritetskommittén, och arten omfattas av fågelskyddet.1

Linné beskrev arten 1766. Länge räknades den till släktet Ixobrychus, men efter genetiska studier förs den sedan 2024 till Botaurus, samma släkte som rördrommen. Det gamla namnet Ixobrychus minutus räknas nu som synonym.1,3,4

Utseende

Kroppslängden ligger på ungefär 27–36 centimeter och vingspannet på 40–58 centimeter. Vikten är 60–150 gram.3

Hanen har svart hjässa, svart rygg och svarta vingar. På hjässan, nacken, ryggen, stjärten och skulderfjädrarna har det svarta en svag grönaktig lyster. På varje vinge syns ett stort, ljust och ovalt fält som tydligt sticker av mot det svarta. Fältet består av de inre täckfjädrarna på vingens ovansida. Undersidan är ljust beige och vingarnas undersida nästan vit.3,6,7

Honan är brunsvart där hanen är svart, och hennes vingfält är mer brungult och inte lika framträdande. Ser man henne på nära håll har ryggfjädrarna ljusa kanter och undersidan strimmor. En ungfågel liknar honan men är rostigare.3,6

Läte

Dvärgrördrommens läte återges som ett "grook" eller "kekk-ek", som upprepas i jämn takt.3

På våren håller hanen ett revir, och då hörs han med ett djupt läte som kan likna ett skall eller ett kväkande. Det är det lätet som räknas som artens sång.6,8

Fågeln bakom lätet visar sig sällan. Den lever inne i vassen, är skygg och är i farten när det skymmer och gryr.6,7

Rördrommens tutande, som ibland hörs på mer än fem kilometers håll, liknar inte alls dvärgrördrommens upprepade 'grook' eller 'kekk-ek'. Rördrommen är en större släkting som häckar i Sverige.3,4

Utbredning och förekomst i Sverige

Den nordliga dvärgrördrommen, alltså den underart som finns i Europa, häckar i centrala och södra Europa och i Nordafrika, och österut ända till Västsibirien och nordvästra Indien. I Storbritannien, Irland och Skandinavien häckar den inte regelbundet.3,6,8

Det europeiska beståndet uppskattas till 60 000–120 000 häckande par. Ryssland, Ukraina, Rumänien och Turkiet har mer än 5 000 par var. I Tyskland fanns förr ett stort bestånd, men i dag återstår drygt 100 par. Siffrorna ska tas med en nypa salt: en fågel som så sällan visar sig är svår att räkna. Globalt räknas arten som livskraftig.6,7

Vintern tillbringar de europeiska fåglarna i Afrika, och sträckan söderut slutar som längst i Östra Kapprovinsen och Transvaal i Sydafrika. Hemresan över Medelhavet görs tidigt på våren, och från mitten av april dyker de upp på häckplatserna. I augusti och september flyger de tillbaka till Afrika. Under oktober brukar de enda som dröjer sig kvar i Europa vara ett fåtal ungfåglar.6

I Sverige har Raritetskommittén godkänt 13 fynd, vart och ett av en enda fågel. Det första är från Västerås 1823 och det senaste godkända är en hane vid Gårdby hamn på Öland den 23 juni 2007. Fynden är spridda från Skåne, Öland och Gotland upp till Dalarna och Lycksele lappmark, där en ung hane hittades vid Vindelgransele den 18 oktober 1926.2

Fyndlistan visar ett tydligt mönster. Från september till november är det unga eller omogna fåglar som har hittats. På våren, i maj och juni, har det nästan bara varit hanar, och ofta fullvuxna sådana.2

På den svenska rödlistan står dvärgrördrommen som ej tillämplig (NA), med motiveringen att den bara förekommer tillfälligt och inte fortplantar sig här.1

En bedömning av hur Sveriges fågelfauna kan förändras fram till 2050 delade in kandidaterna till nya häckfåglar i tre grupper. Dvärgrördrommen hamnade i gruppen 'möjliga', som rymmer nio arter, bland dem natthäger och purpurhäger.5

Ekologi och häckning

Dvärgrördrommen håller till i vassar och buskage intill vatten. Allra flest finns i våtmarker med sötvatten, men även andra fuktiga platser duger, till exempel sumpskog.3

Fågeln är skygg och lever för det mesta ensam. Den äter fisk, groddjur och insekter, och jagar genom att långsamt smyga fram inne i vassen eller i vasskanten.6

Hanen slår sig ner på ett revir på våren, och han och honan är ett par minst en säsong. Vanligen häckar varje par för sig, men ibland ligger flera bon nära varandra i en gles koloni. Boet görs av vass och grenar och ligger i tät vass, säv eller buskage över vatten, från strax ovanför ytan till 60 centimeter upp. Det kan också sitta i låga buskar eller träd. Boet tas i bruk igen år efter år.3,6

Från mitten av maj kan man hitta ägg i boet, normalt fem eller sex stycken, och det blir bara en kull om året. Efter 17–19 dagars ruvning kläcks ungarna, och 25–30 dagar senare kan de flyga.6

Förväxlingsarter

Rördrommen är en nära släkting som också lever i vass, men i storlek är de långt ifrån varandra. Dvärgrördrommen är ungefär som en duva. Rördrommen kommer nästan upp i en gråhägers storlek, med en längd på 69–81 centimeter och 100–130 centimeter mellan vingspetsarna.4,7

Även dräkten skiljer dem åt. En dvärgrördromshane är svart ovanpå med stora ljusa vingfält, medan rördrommen har en spräcklig dräkt där svart blandas med gult och rostbrunt. Flyger rördrommen förbi ser man en jämnt mörk ovansida utan mönster och inga ljusa fält.3,4

Källor

  1. 1
    SLU ArtdatabankenDvärgrördrom – Botaurus minutus – Artfakta
  2. 2
    BirdLife SverigeDvärgrördrom / Little Bittern – Raritetskatalogen
  3. 3
    WikipediaDvärgrördrom – Wikipedia
  4. 4
    WikipediaRördrom – Wikipedia
  5. 5
    NatursidanUpp till 20 nya häckfåglar i Sverige till år 2050
  6. 6
    WikipediaLittle bittern – Wikipedia
  7. 7
    British Trust for Ornithology (BTO)Little Bittern – BirdFacts
  8. 8
    Cornell Lab of OrnithologyLittle Bittern (Botaurus minutus) – Birds of the World

Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss

Observationstrend

Senaste dygnet

Vanliga frågor om dvärgrördrom

Hur låter en dvärgrördrom?

Lyssna på hur dvärgrördrom låter i ljudspelaren ovan. Där kan du höra okategoriserat.


Hur stor är dvärgrördrom?

En dvärgrördrom är ungefär 27–36 cm lång och väger 145 gram.


Vilken vingbredd har dvärgrördrom?

Dvärgrördrom har ett vingspann på ungefär 40–58 cm.


Hur mycket väger en dvärgrördrom?

Dvärgrördrom väger ungefär 145 gram.


När är chansen störst att se dvärgrördrom?

Flest observationer av dvärgrördrom rapporteras i oktober, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.


Hur vanlig är dvärgrördrom i Sverige?

Dvärgrördrom bedöms som extremt sällsynt i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.


Var kan man se dvärgrördrom?

På kartan ovan ser du var dvärgrördrom har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.

Liknande arter

GråhägerGråhägerÄgretthägerÄgretthägerRördromRördromSilkeshägerSilkeshägerKohägerKohägerNatthägerNatthäger