Muscicapa striata
Grå flugsnappare är talför men diskret. Sången är så lågmäld att den många gånger förbises, även när fågeln sitter nära.
Alla läten och ljud för grå flugsnappare →Utbredningskarta över var Grå flugsnappare har observerats i Sverige.
Senaste dygnet
Grå flugsnappare är en liten tätting i familjen flugsnappare, Muscicapidae. Det är en ganska anonym fågel som inte gör mycket väsen av sig, och den är lätt att gå förbi trots att den ofta sitter fullt synlig. Sin plats väljer den gärna på en exponerad gren i öppnare skogsmark, där den spanar efter insekter och gör utfall från sittplatsen. Efter jakten återvänder den ofta till samma gren. Hållningen är påfallande upprätt.1,2,3
I Sverige finns arten i hela landet och är spridd i de flesta skogstyper. Det svenska beståndet uppskattas till 1,4 eller 1,5 miljoner häckande par, vilket gör den till Sveriges tionde talrikaste fågelart.1,2
Arten beskrevs första gången av Peter Simon Pallas 1764, då under namnet Motacilla striata. Släktnamnet Muscicapa kommer av latinets musca, fluga, och capere, fånga. Artepitetet striata betyder strimmig eller streckad.3
Måtten ligger omkring 13 till 15 centimeter i längd och vikten kring 18 gram enligt svenska uppgifter, medan engelskspråkiga källor anger ungefär 14,5 centimeter och 14 till 20 gram. Den är den största av flugsnapparna, med proportionellt längre vingar och något längre kroppsform än de övriga. Kroppen är slank, med långa vingar, lång akter och korta ben.1,2,3
Färgerna är dämpade. Ovansidan är gråbrun och undersidan smutsvit. I övrigt är dräkten omönstrad så när som på en tunn mörk streckning, som sitter på bröstet, halssidorna, pannan och främre delen av hjässan. Engelska uppgifter nämner streckning på hjässa, strupe och bröst. Ving- och stjärtpennorna har bleka, tunna kanter. Hane och hona ser likadana ut.1,3
Ungfåglarna är brunare än de vuxna och har fläckar på ovansidan. RSPB beskriver dem som fläckiga på ett sätt som påminner om en ung rödhake, fast gråare.3,4
Arten häckar i västra Asien och i stora delar av Europa, dock inte på Island. Engelska Wikipedia anger utbredningen som större delen av Europa och Palearktis österut till Sibirien. Den är flyttfågel och övervintrar i Afrika söder om Sahara, enligt engelska uppgifter i Afrika och sydvästra Asien. Fem underarter erkänns, och samtliga övervintrar i södra Afrika.1,3
I Sverige förekommer grå flugsnappare i hela landet och är mycket spridd i de flesta skogstyper. Den svenska populationen uppskattas till närmare 1 500 000 par.1,2
Den hör till de senast anländande flyttfåglarna. Ankomsten till Sverige sker i början av maj eller något senare, och fageln.se anger mitten eller slutet av maj. I augusti och september drar fåglarna till tropiska och södra Afrika.1,2
Världspopulationen uppskattas till mellan 54 och 84 miljoner individer, och IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC) tack vare det stora utbredningsområdet och den stora populationen. Samtidigt minskar den i delar av utbredningsområdet.1,3
I Storbritannien är läget ett annat. Där står arten på den brittiska röda listan efter en minskning på 88 procent mellan 1970 och 2018, och RSPB har pekat ut den som prioriterad bevarandeart. Natursidan refererar rapporten State of the UK's Birds, där grå flugsnappare räknas till de arter som övervintrar söder om Sahara, från södra Senegal till Nigeria, och som minskat med upp till 70 procent i Storbritannien sedan slutet av 1980-talet. Bland orsaker som nämns finns krympande livsmiljöer i England, illegal jakt under flyttningen, skogsskövling i Afrika och torrläggning av afrikanska våtmarker. Rapporten konstaterar att orsakerna troligen är spridda över hela den långa flyttvägen.4,5
Grå flugsnappare finns där det växer träd eller buskar. Den trivs i de flesta skogstyper, i gläntor, skogsbryn, parker och trädgårdar med lövträd, och den föredrar öppen skog på torr mark. Häckningen sker ofta nära bebyggelse. Engelska Wikipedia beskriver häckningsmiljön som lövskog, parker och trädgårdar, med förkärlek för öppna partier bland träden.2,3
Födan består av flygande insekter. RSPB kallar arten en mästare på att fånga flugor och andra insekter, som fjärilar, getingar och harkrankar. Jakten sker från exponerade sittplatser, med utfall efter förbiflygande insekter.2,3,4
Till skillnad från många andra flugsnappare häckar den inte i hål, utan bygger ett öppet bo så att honan har fri utsikt när hon ruvar. Kraven på boplats är inte särskilt stränga: grenklykor, buskar, ventiler, stolpar och holkar duger, och en öppen holk, alltså en halvöppen holk, tas gärna. Engelska Wikipedia nämner öppna bon i lämpliga nischer, ofta mot väggar. Arten är känd för att bygga bo på ovanliga ställen nära människors verksamhet. I Storbritannien anger RSPB öppna, skålformade bon på avsatser i och kring byggnader och muromgärdade trädgårdar, och på klängväxter som klättrar uppför väggar och träd.2,3,4
Kullen består av tre till sex ägg, och engelska Wikipedia anger fyra till sex. Äggen är gråaktiga med bruna fläckar och läggs i slutet av maj eller början av juni. Honan ruvar ensam i 13 dagar, ungefär två veckor, medan hanen matar henne, enligt fageln.se två till fyra gånger i timmen. Ungarna blir flygfärdiga efter ytterligare omkring två veckor.1,2,3
Arten har en påfallande god förmåga att känna igen sina egna ägg. Det antyder att den tidigare varit utsatt för boparasitism av gök och utvecklat motståndskraft mot detta. En studie i södra England visade att en tredjedel av bona utsattes för predation, där nötskrika var den vanligaste flygande boplundraren medan tamkatter tog en liten andel.3
Den art som oftast kommer på tal är svartvit flugsnappare. Honan av svartvit flugsnappare har ett tydligt vitt vingband och saknar den grå flugsnapparens streckning på bröstet. Hanen är svart eller brun på ovansidan med vita fält på vingarna, pannan och de yttre stjärtpennorna, och vit undertill. Svartvit flugsnappare mäter 14 centimeter, har 22 till 24 centimeters vingspann och väger 12 till 18 gram.2,6
Levnadssättet skiljer dem åt. Svartvit flugsnappare häckar i naturliga trädhåligheter eller fågelholkar, medan grå flugsnappare bygger öppet bo. Kullstorleken är fem till åtta ägg och ruvningstiden 12 till 14 dagar. I Sverige förekommer svartvit flugsnappare mellan april och september, alltså med en tidigare ankomst på våren. Beståndet uppskattas till drygt 1,1 miljoner par, och sedan 2025 är arten kategoriserad som livskraftig (LC) efter att beståndet stabiliserats.2,6
Lätena går att skilja på. Svartvit flugsnappare sjunger en rad melodiska, rytmiska visslingar som liknats vid folkdanstakt, har ett torrt smackande "tett" som lockläte och ett kort, ljust "wit" som varningsläte. Grå flugsnapparens vassa "zri" är i stället lätt att förväxla med lätena hos bofink och rödhake.1,6
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
Grå flugsnappare är en liten tätting i familjen flugsnappare. Den häckar i västra Asien och stora delar av Europa, dock inte på Island. Vintertid flyttar den till Afrika söder om Sahara. Grå flugsnappare har ett oansenligt utseende med gråbrun ovansida och smutsvit undersida. Även lätena är diskreta. Den ses ofta sitta på exponerade grenar i olika typer av öppna skogsområden, spanande efter insekter som den fångar i utfall. Arten är talrik, i Sverige den tionde vanligaste fågelarten, och kategoriseras av IUCN som livskraftig.
En grå flugsnappare är ungefär 13–15 cm lång och väger 14–20 gram.
Grå flugsnappare väger ungefär 14–20 gram.
Flest observationer av grå flugsnappare rapporteras i maj, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Grå flugsnappare bedöms som ovanlig i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.
På kartan ovan ser du var grå flugsnappare har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
