Översikt
Grågåsen (Anser anser) beskrevs av Linné 1758 och delas i två underarter: den västliga nominatformen A. a. anser i Europa och den östliga A. a. rubrirostris i Asien. Det är en stor gås på 74 till 84 centimeter, och den hör till de riktigt ljudliga fåglarna i vår natur.1
Att vi ser så mycket grågäss idag är inget självklart. Arten fridlystes 1912, när den var hotad av utrotning, och år 1960 fanns bara omkring 400 par kvar i landet. De senaste beräkningarna landar på ungefär 50 000 par, huvudsakligen i Götaland.2
Uppgången syns tydligt i inventeringssiffrorna: från omkring 2 000 häckande par 1980 till över 40 000 par 2018. Vid en gåsinventering 2022 räknades nästan 250 000 grågäss i landet under september.4
Utseende
Kroppslängden är 74 till 84 centimeter och vingspannet 149 till 168 centimeter. Hanarna av nominatformen väger 2 600 till 4 560 gram, honorna 2 070 till 3 960 gram.1
Huvud och hals är ljust brungrå. Ovansidan är brunaktig med ljusgrå fjäderkanter, medan bröst och buk är ljusgrå. Övergumpen är ljust askgrå, och undergumpen är vit liksom stjärtens bakkant. Något vitt på huvudet finns inte, till skillnad från hos bläsgås.1
Näbben är kraftig och helljus, rödorange eller rosafärgad, med vit näbbnagel. Ett annat sätt att beskriva den är enfärgat ljust orange. Benen är matt rosafärgade, eller skära om man vill uttrycka det så. Vingarnas ovansidor är ljust gråaktiga, och dräkten i övrigt ganska enhetligt brungrå.1,2
Utbredning och förekomst i Sverige
Grågåsen häckar från Island och österut ända till Kina. Vintertid finns den i Europa, Nordafrika, Mellanöstern, Indien och Vietnam.1
I Sverige häckar arten idag i stora delar av södra Sverige och utmed norrlandskusten, och den räknas som sommargäst mars till oktober. Det svenska beståndet uppskattades 2018 till 41 000 par.1
Den finns både vid kusterna och i inlandet, och är vanligast på ostkusten från Blekinge till Gävlebukten. Längre norrut och i Norrlands inland förekommer sporadiska häckningar. Flyttningen går i september och oktober till västra och sydvästra Europa.2
Bilden av flyttfågeln stämmer dock inte längre för alla grågäss. Forskning visar att det nu finns två tydligt skilda migrationsstrategier bland grågäss som häckar i Sverige. De som häckar i landets sydligaste delar, vid Kristianstad och Svedala, är i huvudsak stationära och stannar kvar, medan gäss som häckar längre norrut fortfarande flyttar söderut på vintern.3
På bara 30 till 50 år har gässen helt förändrat sina flyttmönster och håller sig nu minst 80 mil längre norrut. Under 1970-, 80- och 90-talen flyttade de till Frankrike och Spanien; idag söker de sig till Danmark, Tyskland och Nederländerna. Bakom förändringen ligger ett varmare klimat och ett förändrat jordbruk, särskilt höstsådden, som gör att gässen kan stanna i Sverige året runt. Slutsatserna kommer från doktoranden Camilla Olsson vid SLU, som tillsammans med Högskolan Kristianstad har gjort inventeringar och GPS-märkt grågäss för att kartlägga deras förflyttningar i detalj.3
Ekologi och häckning
Grågåsen håller till i våtmarker, sjöar och kustnära områden.1
Boet läggs på holmar eller halvöar intill vattnet, på en liten höjd eller upphöjd plats med fri utsikt. I mitten av april läggs tre till sex gråvita ägg. Honan ruvar medan hanen står vakt, och efter en månad kläcks äggen.2
Kullen består normalt av fyra till sex ägg och ruvningstiden anges till 27 till 28 dygn. Ungarna blir flygfärdiga efter 60 till 70 dygn.1
Vuxna grågäss lever av växtmaterial, medan ungarna äter smådjur.1
På matsedeln står gräs, späda skott och örter som maskros och strandaster. I grunt vatten tar gåsen också alger och bandtång, och tillfälligt säd och bär.2
Var gässen väljer att beta går att förutse ganska väl. Nio av tio föredrar fält som ligger inom fyra kilometer från nattplatsen, som oftast är en sjö eller våtmark. Populärast är stubbåkrar av korn. Under höst och vinter äter de vintergröna grödor eller skördespill, och på våren betar de vall.3
Frågan om vad allt betande gör med våtmarkerna har undersökts av forskaren Elsie Kjeller, som räknade vattenfåglar, tog vattenprover, undersökte näringshalter och kartlade växtligheten i 37 våtmarker i södra Sverige. Resultaten gick emot förväntningarna: det fanns inga tecken på att gäss och svanar skulle ha negativa effekter på andra arter. Tvärtom hängde högre tätheter av dessa fåglar ofta ihop med fler ryggradslösa djur och fler häckande individer av andra våtmarksfåglar. Betestrycket gav blandade resultat, där måttligt bete gynnade ryggradslösa djur medan höga tätheter av sångsvan i boreala finska våtmarker minskade antalet.4
Förväxlingsarter
Skogsgåsen kan förväxlas med grågås. Den har mörkare huvud och hals, mörkare näbb som ofta har svart spets, orangea ben och en mycket mörkare vingovansida.2
Skogsgåsen mäter 69 till 88 centimeter med ett vingspann på 140 till 174 centimeter. Huvud och hals är gråbruna, ovansidan mörkt brunaktig med gråvita fjäderkanter, bröstet ljusgrått och buken vitaktig. Benen är orangeröda och näbben delvis svart med mörk nagel och ett orangefärgat band kring näbbroten. Lätet är nasalt och trumpetande, ett två- eller trestavigt ank-ank eller tjö-tjö-tjött, och djupare än hos liknande arter. Arten häckar från norra Dalarna och nordvästra Hälsingland upp till nordligaste Lappland, främst i skogsområden, och ses under flyttningen i hela södra Sverige. Skogsgåsen var tidigare en del av arten sädgås, som i juni 2025 delades upp i skogsgås och tundragås.5
Kanadagåsen är den största och mest långhalsade gåsen som häckar i Europa, med en längd på 90 till 105 centimeter och ett vingspann på 1,6 till 1,8 meter. Den har svart huvud och hals med vit strupfläck, något grågåsen saknar, samt gråbrunaktiga vingar och beigebrun buk med tvärband. Lätet beskrivs som ett nasalt tvåstavigt år-lytt, där den andra stavelsen nästan går upp i falsett, tillsammans med andra tutande ljud. Arten fördes till Sverige på 1920-talet, häckade första gången omkring 1930 och etablerades genom utplanteringar från 1930-talet och framåt. Idag finns den över större delen av landet, särskilt i parker och vid sjöar, där många bestånd är halvtama.6
