Anas crecca
Det är hanens läte man lägger märke till. På våren låter han ett visslande läte som han upprepar gång på gång, ungefär "kriick". Fågeln har fått sitt namn efter det här lätet, både på svenska och på latin.
Alla läten och ljud för kricka →Utbredningskarta över var Kricka har observerats i Sverige.
Senaste dygnet
Krickan är den minsta simanden i Sverige, ungefär hälften så stor som en gräsand. Den häckar i hela landet, från kusten ända upp till videbuskarna på fjället, och trivs framför allt vid små skogssjöar och tjärnar i norr.1,2,3
Beståndet i Sverige har minskat, och i rödlistan från 2025 klassas krickan som nära hotad. Sett till hela världen räknas arten som livskraftig.1,5
Krickan är 34–38 centimeter lång och har ett vingspann på 53–59 centimeter. En hane väger omkring 360 gram och en hona omkring 340 gram.2,5
Hanen i praktdräkt har ett kastanjebrunt huvud med ett grönskimrande band som går från ögat bakåt mot nacken. Det gröna bandet kantas av gulaktiga linjer. Bröstet är prickigt och sidorna grå. Längst bak sitter en gul undergump som är kantad med svart.2,3,7
På håll ser hanen mest grå ut, med mörkt huvud, gulaktig bakdel och en vit strimma längs sidan. Den vita strimman består av fjädrar på skuldran som är vita med svart kant. Hanens näbb är grå.5
Honan är brunspräcklig och ser ut ungefär som en gräsandhona i miniatyr. Hjässan och ett streck genom ögat är mörkare gråbruna. Näbben är rosa- eller gulaktig vid basen och mörkgrå mot spetsen. Båda könen har en grön vingspegel, en färgad fläck på vingen som syns tydligt när fågeln flyger.3,5,7
Efter ruggningen på sommaren bär hanen en så kallad eklipsdräkt och liknar då honan. Man kan fortfarande se ett mörkare huvud med rester av ansiktsteckningen. Under hösten är båda könen brunspräckliga. Ungfåglarna liknar honan men är kraftigare tecknade.2,3,5
De nykläckta dunungarna är bruna ovanpå och gula undertill, med ett gult streck ovanför ögat. De väger bara 15 gram.5
Krickan häckar i hela Sverige, från kusten till fjällens videzon. De flesta finns i mindre skogssjöar i norra Sverige med relativt näringsfattigt vatten. Ingen annan and häckar i lika hög grad vid små och undanskymda vatten som tjärnar, bäverdammar, myrgölar, bäckar och diken.1
I södra Sveriges slätt- och jordbruksbygder har krickan minskat kraftigt sedan mitten av 1800-talet. I rödlistan 2020 klassades den som sårbar. År 2025 flyttades den till nära hotad, eftersom minskningen hade blivit något långsammare. Den uppskattas nu till ungefär 20 procent (mellan 10 och 30 procent) på 18 år. Utdikning av våtmarker räknas som ett av hoten mot arten.1,3
I större delen av landet är krickan flyttfågel, men i Skåne stannar den året runt. Höstflyttningen börjar i slutet av augusti och är som störst kring månadsskiftet september–oktober. Fåglarna flyger då åt sydväst.2,3
De svenska krickorna övervintrar främst i Nederländerna och Storbritannien. De kommer tillbaka på våren när isen går upp, i mars eller april.2
Krickan är fridlyst i Sverige. Den räknas också som vilt, vilket innebär att den är fredad men kan vara tillåten att jaga enligt jaktlagstiftningen.1
Hela världens bestånd uppskattas till 6,7 miljoner könsmogna fåglar. Av dem finns 2,8 miljoner i Europa och Asien.2
Under häckningen håller krickan till i skyddade våtmarker med glest stående hög växtlighet. Det kan vara myrar i barrskogsbältet, små sjöar och dammar med stora vassområden. På vintern söker den sig också till bräckt vatten, skyddade vikar och laguner längs kusten.2
Paren bildas redan i vinterkvarteren. Boet är en grop i marken som fodras med torra löv och dun, och det ligger i tät växtlighet nära vatten. Det ligger ofta under buskar och gärna i skogsmark. Äggen läggs i maj, eller i juni längst i norr.2,3
En kull har oftast 8–11 ägg, och honan ruvar dem i 21–23 dagar. Hanen lämnar honan när hon börjar lägga ägg och drar sig undan till vissa sjöar för att rugga. Under ruggningen fäller krickan alla vingpennor på en gång och kan då inte flyga på upp till fyra veckor.2,5,6
Ungarna lämnar boet kort efter kläckningen. Efter 25–30 dagar med honan kan de flyga. Krickan får en kull per år och kan häcka redan när den är ett år gammal.2,6
Under häckningen äter krickan mest smådjur som vatteninsekter och deras larver, kräftdjur, blötdjur och maskar. På vintern blir den mer växtätare och tar frön, vattenväxter och gräs, bland annat starr. Den söker föda vid vattenytan, tippar framåt för att nå botten och dyker ibland. Under häckningen är den aktiv på dagen, men på vintern äter den ofta i skymningen eller på natten.2
Utanför häckningstiden är krickan mycket sällskaplig och samlas i stora flockar. När en flock flyger snabbt och kastar sig åt olika håll kan den påminna om en flock vadare. För att vara en and rör sig krickan ganska smidigt på land.2,5
Årtan är något större än krickan, 37–41 centimeter lång med ett vingspann på 59–67 centimeter. Årtans hane har också rödbrunt huvud, men med fina vita streck och ett kraftigt vitt streck ovanför ögat som går hela vägen bak till nacken. Honan har ett svagare ljust streck ovanför ögat och en ljus fläck vid näbbroten. I Sverige häckar årtan ganska sällsynt, från Skåne upp till åtminstone Gästrikland.4
Krickhonan kan påminna mycket om en gräsandhona, men krickan är bara ungefär hälften så stor.3
Krickan har en nordamerikansk underart, amerikansk kricka. Hos vår kricka har hanen en vågrät vit strimma längs sidan, medan den amerikanska hanen har ett lodrätt vitt band på bröstsidan. Den amerikanska hanen har också mindre tydliga ljusa kanter runt den gröna fläcken på huvudet. Honor och fåglar i andra dräkter är svåra att skilja åt. Man får då gå efter storlek, läte och vingspegel.2,5
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
Kricka är en liten andfågel som tillhör gruppen simänder. Den förekommer i Eurasien där den är vanlig och vida spridd. Den kan bilda stora flockar utanför häckningssäsongen. Under häckningen förekommer den främst i skyddade våtmarker och lever främst av frön och vattenlevande insekter. Amerikanska populationer urskildes tidigare som en egen art, amerikansk kricka, och vissa gör det fortfarande. Globalt anses krickans bestånd vara livskraftigt, men minskar i antal i Sverige, så pass att den sedan 2020 är upptagen på Artdatabankens rödlista som sårbar.
En kricka är ungefär 34–38 cm lång och väger 323 gram.
Kricka har ett vingspann på ungefär 53–59 cm.
Kricka väger ungefär 323 gram.
Flest observationer av kricka rapporteras i april, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Kricka bedöms som vanlig i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.
På kartan ovan ser du var kricka har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
