Översikt
Klippduvan är vildformen till alla tamduvor, och stadsduvan man ser på torg och tak tillhör samma art. Den vilda klippduvan har aldrig häckat i Sverige. Här finns arten bara som tamduva, alltså duvor som människan har hållit och deras förvildade ättlingar.1,4,7
Tamduvan var en av de första fåglarna som människan tämjde, troligen för minst 6000 år sedan i Mellanöstern. Först hölls duvorna för köttets skull, och ungarna slaktades. Senare märkte man att duvorna hittar hem, och då började man använda dem för att skicka meddelanden. Brevduvor finns omtalade redan från början av vår tideräkning. De bar budskap under andra världskriget, och en duva vid namn Paddy fick en medalj.4
Klippduvan är klassad som livskraftig. I Europa räknar man med 17 till 28 miljoner vilda och förvildade fåglar, och i hela världen upp till 120 miljoner.5,6
Utseende
Den vilda klippduvan är 30–35 cm lång och väger 238–380 gram. Vingbredden är 60–68 cm. Kroppen är blågrå, medan huvud, hals och bröst är mörkare blågrå. Längs halsen skimrar fjädrarna i gult, grönt och rödviolett.5,6
Titta efter den vita fläcken på nedre delen av ryggen, ovanför stjärten, och de två svarta banden tvärs över de ljusgrå vingarna. Stjärten har ett svart band längst ut, och de yttersta stjärtpennorna är kantade med vitt. Ögat är orange, rött eller guldgult, näbben gråsvart och fötterna röda till rosa.5,6,7
Honan skimrar svagare på halsen än hanen, och glansen sitter mest i nacken och på halssidorna. På bröstet syns den ofta knappt alls. Unga honor är mattare och har bara lite glans.6
Tamduvan är omkring 33 cm lång och skiftar mycket i färg. Grundtypen är grå, ljusare på ovansidan, med vit övergump, breda svarta vingband och vita vingundersidor. Halssidorna kan skimra grönt. Andra duvor är helt vita, bruna, svarta, rödaktiga eller brokiga i vitt och grått, och en del ser ut precis som den vilda klippduvan.3,5
Utbredning och förekomst i Sverige
Den vilda klippduvan fanns förr i bergstrakter och längs klippiga kuster i stora delar av Europa. I dag lever vilda bestånd i Skottland, på Färöarna, i västra och södra Europa, i Nordafrika och på Arabiska halvön, och österut genom Sydasien till Indien. Genom stadsduvorna finns arten nu över hela världen.4,5
I Storbritannien finns rena vilda klippduvor bara kvar på avlägsna klippkuster i norra och västra Skottland och på norra Irland. Förvildade duvor parar sig med de vilda, och på många håll har klippduvan därför så småningom ersatts av blandfåglar.7
I Sverige är den vilda klippduvan aldrig påträffad. Tamduvor kom hit redan på medeltiden och hölls i duvslag. Arten räknas som införd och har funnits fast i landet sedan före år 1800. I dag lever tamduvan året om och häckar i närheten av bebyggelse över hela landet.1,2,4
I flera svenska städer finns förvildade bestånd. De härstammar oftare från rymda tamduvor än från brevduvor. Man räknar med ungefär 100 000 häckande par i Sverige.3,4
Städer och jordbruksbygd är de viktigaste miljöerna för tamduvan i Sverige. Den finns i tätorter och industriområden, i parker och trädgårdar, på gårdar, längs vägar, inne i byggnader och på åkrar. Ibland håller den till på branter och kustklippor.2
Tamduvan omfattas av EU:s fågeldirektiv, bilaga 2.2
Ekologi och häckning
Tamduvan äter nästan bara växtföda: frön, gröna skott och knoppar. I städerna äter den brödsmulor och söker sig till fågelmatningar. Där tar den nästan alla sorters frön, även havre och vete, och håller sig mest på marken under fröautomaterna. Någon gång äter arten också maskar eller insektslarver. Duvan kan dricka utan att lyfta huvudet.3,4,6
Den flyger bra och glider ofta med vingarna i ett tydligt V. Under häckningen ses den mest parvis, annars i flockar på 50–500 fåglar. Fjädrarna sitter löst och släpper lätt om duvan blir angripen.6
Vilda klippduvor häckar i skrevor och grottor och på klipphyllor, bland annat vid havet. Stadsduvorna använder byggnader i stället för klippor. I Sverige häckar tamduvan på alla slags byggnader, både öppet och i hål, och gärna under broar och på tak.3,6,8
Båda föräldrarna bygger boet, en ranglig plattform av tunna pinnar, strån, rötter och fjädrar. Paret håller ihop hela livet.3,5
Honan lägger två vita ägg, och föräldrarna turas om att ruva i 17–19 dagar. De första dagarna får ungarna bara kråkmjölk, en mjölkliknande föda som kallas duvmjölk. Ungarna stannar i boet i ungefär 30 dagar.5,6
Tamduvan kan häcka i årets alla månader, och i Sverige har man hittat bon med ägg även i december och januari. Troligen beror det på att stadsmiljön påverkar duvornas hormoner. En duva kan lägga ägg upp till sex gånger på ett år.3,4,6
En vild klippduva lever vanligen 3–5 år. I fångenskap kan den bli upp till 15 år.6
Förväxlingsarter
Skogsduvan är lik tamduvan i storlek och färg, men tamduvan är ljusare på kroppen. Skogsduvan ser oftast jämngrå ut. Tamduvan har för det mesta tydliga svarta vingband, är ofta ljusare vid stjärtroten och har fler färgnyanser. Se efter när duvan flyger: tamduvan har vita vingundersidor, och det har inte skogsduvan.3,5,10
Ringduvan är Europas största duva, omkring 45 cm lång, och har längre stjärt och mindre huvud än andra duvor. Den har vita fläckar på halssidorna och vita band på vingarna som syns i flykten. Klippduvan och tamduvan är mindre och har ingen vit halsfläck. Unga ringduvor saknar halsfläckarna fram till ungefär sex månaders ålder, så på hösten får man titta på storleken och de vita vingbanden.8,9,10,12
