Översikt
Vattenrallen är en liten, smal rall som håller sig gömd i tät vass. Du hör den betydligt oftare än du ser den, och för många är det ett konstigt grisliknande skri ur vassen som är det första tecknet på att den finns i närheten.2,8
I Sverige är vattenrallen bofast och häckar här. Den bedöms som livskraftig i den svenska rödlistan från 2025 och har haft samma bedömning sedan 2000. Beståndet ökar, och vattenrallen är fridlyst.1
Utseende
Vattenrallen är 23–26 centimeter lång, och av det är näbben 3–4,5 centimeter. Den väger ungefär 100–190 gram och har en vingbredd på 40–45 centimeter. Jämfört med en rörhöna är den mindre och märkbart smalare.2,8
Ansiktet, halsen och bröstet är gråblå. Ryggen är brun med svarta streck, och sidorna är tvärrandiga i svart och vitt. Näbben är lång, rödaktig och lite nedåtböjd, och ögonen är röda. Stjärten är kort och benen är köttbruna. I flykten ser fågeln mörk ut.2,3,6
Hane och hona ser likadana ut, men honan är i genomsnitt något mindre och har smalare näbb. Ungfåglarna har mattare färger än de vuxna, svartaktig hjässa, vit haka och strupe samt en beige undersida med mörkare tvärband.6
Kroppen är tillplattad från sidorna, vilket gör att fågeln kan ta sig fram genom tät vass.6
Utbredning och förekomst i Sverige
I Sverige häckar vattenrallen norrut till sydöstra Dalarna och Gästrikland, ofta där det växer bladvass. I Norrland har den rapporterats längs hela kusten upp till Norrbotten. Antalet fåglar som häckar i landet uppskattas till cirka 10 400 individer (mellan 7 680 och 13 200), och beståndet ökar.1
Vattenrallen flyttar på natten. Fåglarna ger sig av mot Syd- och Västeuropa i mitten av oktober och kommer tillbaka så fort isen har gått upp. En del stannar kvar över vintern i södra Skandinavien. Flyttningen sker över långa sträckor, fast fågeln flyger svagt på korta avstånd.2,3,6
Arten finns i hela Europa utom norra Skandinavien, i Nordafrika och i Asien österut till västra Kina. Fåglarna i Sverige hör till nominatrasen (huvudformen av arten), som finns från Europa till västra Sibirien. Den isländska underarten dog ut omkring 1965 när dess livsmiljöer förstördes och amerikansk mink kom in. Globalt räknas vattenrallen som livskraftig.2,6
Ekologi och häckning
Vattenrallen lever i vegetationsrika sjöar, våtmarker, dammar och havsvikar, och särskilt i tät vass på grunt vatten. För att häcka behöver den ett vattendjup på 5–30 centimeter och en våtmark på minst ungefär en hektar. Den trivs bäst i kärr som är tio hektar eller större. Utdikning, alltså när marken dräneras, har stor negativ effekt på arten.1,2,6
Vattenrallen är skygg och försvarar sitt revir hårt, och hanarna grälar med varandra om reviren. Om den blir överraskad blir den stående helt stilla. Den går med höga steg och simmar ryckigt. Trots skyggheten kan en del fåglar bli orädda för människor.3,6,8
Vattenrallen äter både djur och växter. På sommaren tar den mest smådjur som iglar, maskar, snäckor, kräftdjur och insekter. På vintern äter den mer växtdelar som frön, knoppar och bär. Ibland dödar den eller äter av små ryggradsdjur, till exempel gnagare och småfåglar. Ungarna får mest insekter och spindlar.1,6
Häckningen pågår från april till augusti. Paren lever tillsammans under säsongen och bygger boet ihop. Boet är en stadig korg av blad från vass och starr, oftast i en tuva med fjolårsgräs. Kullen är på sex till elva gulvita ägg med gråa och rödbruna fläckar, och de ruvas i 19–22 dagar. Två kullar på en säsong är vanligt.1,2,3,6,7
Ungarna lämnar boet strax efter kläckningen, men de kan inte simma i början. De klarar sig själva efter 20–30 dagar. Om boet blir upptäckt kan honan flytta äggen i näbben, eller bära små ungar under vingen, till en ny boplats. Vattenrallen häckar oftast första gången när den är ett år.3,6,7
Efter häckningen byter fågeln fjädrar och kan då inte flyga på ungefär tre veckor. Vattenrallen har många fiender, bland annat amerikansk mink, katt, utter, gråhäger, kärrhökar, kattuggla och pilgrimsfalk. Mindre än hälften av fåglarna överlever varje år under de tre första åren, men därefter överlever fler. Den äldsta kända vattenrallen blev 8 år och 9 månader.6,7
Förväxlingsarter
Småfläckig sumphöna är 19–22,5 centimeter lång, lite mindre och mer kompakt än vattenrallen. Den har en kort, rak, gul näbb med röd bas, medan vattenrallen har en lång, rödaktig näbb. Den har tydliga vita prickar på sidorna. Unga vattenrallar och vattenrallar som nyss bytt fjädrar kan ha beige fjädrar under stjärten, precis som sumphönan, men de saknar sumphönans vita prickar.5,6
Kornknarren skiljer sig från vattenrallen genom att vattenrallen är mörkare och har längre näbb. Rörhönan är större och mer kraftigt byggd än vattenrallen.3,8
