Översikt
Småtärnan är den minsta av tärnorna, inte större än en stare. I Sverige häckar den främst längs de södra kusterna samt på Öland och Gotland, och ett litet bestånd finns längst upp i Bottenviken.1,3
Arten har gått tillbaka kraftigt i Sverige. I 2025 års rödlista klassas den som starkt hotad, två steg högre än 2020 då den stod som nära hotad. BirdLife Sverige hade föreslagit att den skulle flyttas upp just två steg, eftersom läget försämrats så snabbt. Sett över hela världen räknas småtärnan däremot som livskraftig.1,2,6,7
Utseende
Från näbbspets till stjärt mäter småtärnan 21-25 centimeter, och med utbredda vingar är den 41-47 centimeter bred. Hjässa och nacke är svarta, medan rygg och vingovansidor är grå och resten av fågeln vit. Stjärten är också vit, med en klyka, och vingarna är smala och långa.1,3,4
Huvudet har flera typiska kännetecken. Näbben är gul med svart spets och ganska lång för en så liten fågel, och i pannan sitter ett vitt fält. Det vita skjuter in som en kil mellan den svarta hättan och det svarta strecket genom ögat. Benen är orangegula.1,3,4
Efter häckningstiden förändras huvudet. Näbben blir svart, benen bleknar och ansiktet blir mycket vitare eftersom det mesta av den svarta ögonmasken försvinner.4,7
I luften slår den med vingarna i mycket snabb takt, och stjärten ser kort ut.1,8
Utbredning och förekomst i Sverige
I Sverige häckar småtärnan längs kusten från Halland till Småland och på Öland och Gotland. I Norrbottens skärgård häckar omkring fem par, som hör ihop med de cirka 60 finska paren längs Bottenviken. Det norrländska beståndet återkom i slutet av 1970-talet. På andra håll kan arten häcka på långgrunda stränder vid insjöar och floder, men de svenska paren håller sig nästan helt till kusten. Vid Ivösjön i Skåne fanns under 1970-talet och början av 1980-talet upp till tio par, men sådana inlandshäckningar är ovanliga här.1
Det svenska beståndet uppskattas i dag till omkring 600 fåglar i häckande ålder. Antalet har minskat med ungefär 40 procent på 24 år, och de senaste 15 åren har nedgången varit särskilt stor på Gotland och i Halland. Beståndet växlar från år till år, och fåglarna byter också mellan kolonier.1,4
Småtärnan anländer i slutet av april eller i maj. Under juli och augusti ger den sig av mot västra Afrika för att övervintra. Den underart som häckar i Sverige finns från Europa och norra Afrika bort till Centralasien, och vintertid finns den längs Afrikas kuster och österut till västra Indien.1,7
Störningar från friluftslivet är en del av förklaringen till att arten minskar. Sedan badturismen växte under 1900-talet har många par fått hålla till godo med låga sandrevlar på avsides platser, där vattnet går över boplatserna vid blåst. På Öland har många häckningar gått förlorade på grund av det fria fisket. Kommer människor eller lösa hundar för nära sprids ungarna åt olika håll, och då tas fler av rovdjur. Trutarna har blivit fler, och vissa lokaler som förr var bra används nu bara av större måsfåglar. På utfyllnadsmark är predationen från andra fåglar ofta hård, särskilt från kråkfåglar men även från tornfalk, strandskata och trutar.1,3
En småtärna kan leva många år, så en säsong utan flygga ungar syns inte genast i antalet. Upprepas det år efter år minskar ändå beståndet. Som skydd för arten rekommenderas beträdnadsförbud på goda lokaler från 15 april till 31 juli. Där småtärnor häckar på utfyllnadsmark rekommenderas dessutom att cyklar och fordon hålls borta och att delar av ytan hålls fria från växtlighet. Småtärnan är fridlyst i Sverige och står i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv.1
Av de 35 länder i Europa där arten fanns i början av 2000-talet gick den tillbaka i nio. Hela det europeiska beståndet var då minst 35 000 par.1
Ekologi och häckning
Småtärnan behöver långgrunda stränder där den hittar mat. Den äter främst småfisk och kräftdjur men också musslor, snäckor och insekter. Fisken fångar den genom att dyka ner i vattnet från luften.1,3,4,7
Boet är en liten grop i bar mark nära vattnet, på underlag som sand, grus, skalgrus eller utfyllnadsmark. Kolonierna är små, i Sverige som mest drygt 45 par, och en del par häckar helt för sig själva. Större strandpipare och andra fåglar häckar gärna intill.1,3
Honan lägger vanligen två eller tre ägg, och paret får en kull per år. Både hanen och honan ruvar, i ungefär 20 dagar. Ungarna har dun när de kläcks och lämnar boet inom ett dygn. De kan flyga när de är knappt tre veckor gamla. Föräldrarna försvarar både bo och ungar. Omlagda kullar står för säsongens sista ungar i Sverige, och de blir ofta flygfärdiga först i början av augusti.1,4,6,7
De flesta häckar första gången när de är tre år. Normalt blir en småtärna ungefär tolv år, men den äldsta kända var 25 år och åtta dagar.6
Förväxlingsarter
Fisktärnan liknar småtärnan men är mycket större: 34-37 centimeter lång, 70-80 centimeter mellan vingspetsarna och en vikt på 97-146 gram. På sommaren har den svart hätta och orangeröda ben. Näbben är oftast röd med svart spets. Småtärnan har i stället en gul näbb med svart spets och en vit fläck i pannan.1,5
Fisktärnan är vanlig i hela södra Sverige och förekommer norrut upp till Lappland, både vid sött och salt vatten. Den är här från maj till september.5