Dendrocopos major
Det vanligaste lätet är ett vasst "kyck". Samma läte skrivs ibland "kik" eller "tchick".
Alla läten och ljud för större hackspett →Utbredningskarta över var Större hackspett har observerats i Sverige.
Senaste dygnet
Större hackspett (Dendrocopos major) är Sveriges vanligaste hackspett. Den är ungefär lika stor som en koltrast men smalare och har en tydlig svartvit dräkt.3,4,8
Arten häckar i alla typer av skog från sydligaste Sverige upp till den fjällnära skogen, men helst i löv- och blandskog. Den är bofast, alltså stannar i landet året runt, och klassas som livskraftig i den svenska rödlistan. Populationen ökar.1
Det svenska beståndet uppskattas till 250 000 häckande par. Vintertid kommer den gärna till fågelbordet för att äta talg, talgbollar och jordnötter.2,4,5
Större hackspett är 23–25 centimeter lång, har ett vingspann på 34–39 centimeter och väger omkring 80 gram.5
Lättast känner man igen den på de stora vita fläckarna på vingarna, en på varje sida. Buken är röd med en ganska skarp gräns mot helvita sidor. Hos många andra hackspettar är sidorna i stället streckade. Undergumpen, alltså fjädrarna under stjärtroten, är röd hos alla större hackspettar.3,4,5
Hanen har glansigt blåsvart ovansida, vita ansiktssidor, svart hjässa och en röd fläck i nacken. Honan är lik hanen men har inget rött alls på huvudet.2,5,6
Ungfåglarna har röd hjässa, och hos vissa är nästan hela huvudet rött. Det röda brukar vara mer utbrett hos unga hanar. Ungfåglarna är också mindre glansiga än de vuxna, med brunaktig ovansida och smutsvit undersida.3,6
Flykten går i tydliga bågar, upp och ner, och ser studsande ut.5,8
Större hackspett är den mest spridda av våra hackspettar. Den finns i nästan hela landet, från Skåne till Lappland, men inte i fjällkedjan. Längre norrut blir den ovanligare, och i fjällbjörkskogen är den mycket fåtalig. Den är också ovanlig i utpräglade jordbruksbygder.1,2,4,5
Skogen är dess viktigaste miljö, men arten finns även i jordbrukslandskap och i tätorter. Den trivs bäst i löv- och blandskog men använder också gran- och tallskog.1
Arten har klassats som livskraftig i varje svensk rödlista sedan 2000. Vid bedömningen 2015 hade beståndet ökat med 41–65 procent de senaste tio åren, och 2025 bedömdes det fortfarande öka. Brist på grova eller gamla träd påverkar arten negativt.1
Större hackspett är fridlyst enligt artskyddsförordningen. Den räknas också som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktlagstiftningen.1
Vintrar med dålig tillgång på kottar kan många fåglar dra söderut i stora mängder, en så kallad invasion. År 2013 kom stora mängder större hackspettar österifrån till Finland och norra Sverige när maten började ta slut. Många av dem var ungfåglar.2,4
Utanför Sverige finns arten i Europa, norra Afrika och norra Asien. De flesta stannar i sina hemtrakter året runt, men de nordligaste bestånden gör undantag. Den form som lever i Skandinavien kallas nominatformen, D. m. major.5
Större hackspett äter nästan allt, till skillnad från andra hackspettar. Menyn sträcker sig från frön och insekter till fågelägg, men huvudfödan är frön från gran och tall.2
På sommaren letar den mest efter insekter och andra småkryp på trädstammarna, till exempel skalbaggar, myror, bladlöss och spindlar. Den äter också bär som blåbär och lingon. Den tar även ägg och ungar ur andra fåglars bon. På vintern lever den främst av frön ur gran- och tallkottar. En undersökning i England visade att en hackspett kunde äta över tretusen kottar under en vinter.1,4,5,7
För att komma åt fröna använder den en så kallad hackspettsmedja. Fågeln hackar ut en springa i ett träd eller en stolpe, kilar fast kotten där och plockar sedan ut fröna mellan kottefjällen med näbben. Samma medja kan användas av flera generationer.2
Boet hackas oftast ut i stammen på ett lövträd, i både friska och murkna träd. Hanen påbörjar ofta flera hål innan ett av dem blir färdigt, och ibland används samma boträd år efter år. Bohålet är 25–35 centimeter djupt, ingångshålet 5–6 centimeter brett, och det sitter oftast mellan 0,3 och 8 meter över marken.4,5,6
Kullen består oftast av fyra till sex glansigt vita ägg, som ruvas i ungefär två veckor. Ungarna blir flygga efter omkring tre veckor och får hjälp av föräldrarna i ungefär tio dagar till efter att de lämnat boet. Paret får vanligen en kull per år, och fåglarna häckar första gången när de är ett år gamla.5,6,7
Mindre hackspett är mycket mindre, bara 14–16 centimeter. Den saknar de stora ovala vingfläckarna, har streckade sidor och ingen röd buk.3
Vitryggig hackspett är 25–28 centimeter lång. I stället för större hackspettens ovala fläckar har den vita ränder längs vingarna och vit rygg. Unga större hackspettar med nästan helrött huvud kan likna vitryggig hackspett, och även mellanspett. Hybrider mellan större och vitryggig hackspett finns också registrerade.1,2,3
Tretåig hackspett är mörkare överlag, och hanen har en gulaktig hjässa, något ingen annan svensk hackspett har.3
Gröngölingen är större, 30–36 centimeter, och har röd hjässa från pannan ända bak till nacken. Spillkråkan är störst av alla, 40–46 centimeter, och är helsvart med röd hjässa.3
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
Större hackspett är en fågelart inom familjen hackspettar (Picidae). Den förekommer i Europa, norra Afrika och norra Asien. Merparten av världspopulationen är stannfåglar, förutom de som häckar i den kallaste nordligaste delarna av utbredningsområdet. Arten har ett brokigt svart-vitt-rött utseende.
En större hackspett är ungefär 23–25 cm lång och väger 78.7 gram.
Större hackspett har ett vingspann på ungefär 34–39 cm.
Större hackspett väger ungefär 78.7 gram.
Flest observationer av större hackspett rapporteras i januari, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Större hackspett bedöms som vanlig i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.
På kartan ovan ser du var större hackspett har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
