Loxia pytyopsittacus
Större korsnäbb är talför och låter ofta, och lätet är det man brukar uppfatta först.
Alla läten och ljud för större korsnäbb →Utbredningskarta över var Större korsnäbb har observerats i Sverige.
Större korsnäbb är en fågel i familjen finkar (Fringillidae) som tillhör korsnäbbsläktet Loxia.
Senaste dygnet
Större korsnäbb är en fink med korslagda näbbhalvor som lever i barrskog, framför allt i tallskog. Det vetenskapliga namnet Loxia pytyopsittacus betyder ungefär tallpapegoja och är satt ihop av grekiskans ord för tall och för papegoja, medan släktnamnet Loxia kommer av ett grekiskt ord för på tvären. Arten beskrevs 1793 av Moritz Balthasar Borkhausen, och den svenska typlokalen gör att just svenska fåglar ligger till grund för beskrivningen. På svenska har den också kallats kryssnäbb.1,3,7
I Sverige är den bofast och reproducerande, och har kommit hit på egen hand. Antalet svänger kraftigt från ett år till ett annat beroende på hur mycket frö träden ger, och vissa år är den vanlig.1,4,6
Arten har bedömts som livskraftig i samtliga svenska rödlistebedömningar sedan år 2000, och det finns inga tecken på någon betydande förändring av beståndet. Också globalt räknas den som livskraftig, med en världspopulation på uppskattningsvis 416 000 till 957 000 vuxna individer. En betydande del av världsbeståndet håller till hos oss: beräkningarna hamnar på allt från drygt 5 procent till omkring 16 procent beroende på vilken global uppskattning man utgår från, och det handlar om grova uppskattningar.1,3,6
Fågeln mäter 16–18 centimeter, har ett vingspann på 27–31 centimeter och väger vanligen 44 till 58 gram, i snitt omkring 53 gram. Den ger ett satt och tungt intryck.3,7
Näbben är det man fäster sig vid. Den är kraftig och nästan lika hög som lång, och höjden motsvarar ungefär underkäkens längd. Båda näbbhalvorna är ungefär lika grova, och att spetsarna är korsade syns ofta inte särskilt tydligt. Huvud och näbb är större än hos mindre korsnäbb och skotsk korsnäbb, och halsen är grövre än hos mindre korsnäbb.2,3,4,7
I alla dräkter är vingar och stjärt mörka till svartaktiga med ljusgrå bräm. Adulta hanar är i övrigt mest tegelröda, men fjäderdräkten varierar mellan individer med inslag av grågröna, bruna eller orangegula toner. Honan har grågrön ovansida, gulgrön övergump och ljusgrå undersida med en grönaktig anstrykning på bröst och kroppssidor. Ungfåglarna är grönaktigt gulgrå med kraftig svartaktig streckning på undersidan.2,3,7
Arten häckar i Skandinavien, Baltikum och europeiska Ryssland, i tallskogar i nordvästra Europa och in i västra Ryssland. En liten population finns också i Skottland.3,7
I Sverige förekommer den över så gott som hela landet, mer sparsamt i Skåne och på de västra delarna av Sydsvenska höglandet. Den finns där det växer barrskog, särskilt i områden med rikligt inslag av tall, och häckar från Skåne upp till Norrbotten. Den är avsevärt sällsyntare än mindre korsnäbb.1,2
I grunden är större korsnäbb en stannfågel, men vissa vintrar, så kallade invasionsår, gör delar av populationen längre förflyttningar och kan då uppträda så långt söderut som i Centraleuropa. Rörelserna kommer när födan sviker. I Storbritannien dyker arten upp framför allt vintertid vid sådana invasioner, och de flesta av dem rör bara tiotals fåglar. Vintrarna 1962/63 och 1982/83 kom stora antal korsnäbbar dit från Skandinavien. Bestånden är benägna att fluktuera kraftigt efter ett invasionsår.3,7,8
Utanför häckningstiden håller fåglarna ihop i flockar, ofta blandade med andra korsnäbbar.7
Större korsnäbb är fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen. Den räknas samtidigt som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen. Arten är också upptagen på Bernkonventionens bilaga II.1
Häckningsmiljön är barrskog, främst tallskog. Granskog används också, liksom blandskog med både löv och barr samt tallbevuxna myrmarker som kärrtallskog och mossetallskog. Skogen är den enda landskapstyp som har stor betydelse för arten.1
Födan är i första hand frön ur barrträdskottar, företrädesvis tallkottar. Granfrö tas också, men i mindre utsträckning. Den ovanliga näbbformen är en anpassning för att bända ut fröna ur kotten. Insekter är en viktig del av födan, och arten räknas som allätare.1,2,7
Boet placeras högt upp, omkring tio meter, i en tall eller gran, gärna långt ut på grenarna. Det är skålformigt och byggs av honan själv, av kvistar och mycket klen ved, mossa och strån.1,2,3
Häckningen börjar vanligen i mars eller april. Kullen är oftast på två till fyra ägg, och kullar på fem har rapporterats. Äggen är små, omkring 23 gånger 17 millimeter. Honan ruvar dem i 14 till 16 dygn. Normalt blir det en kull per år, undantagsvis två.2,3,8
Ungarna är dunklädda och stannar i boet efter kläckningen. Båda föräldrarna tar hand om dem tills de är flygga efter ungefär 25 dygn. Fåglarna häckar typiskt redan vid ett års ålder.2,3,8
Mindre korsnäbb är den art man i första hand riskerar att blanda ihop den med. Dräktskillnaderna är försumbara och stor försiktighet krävs vid artbestämning. Det som går att gå på är proportionerna: större korsnäbb har grövre hals, större huvud och kraftigare näbb, medan mindre korsnäbb har mindre huvud och en näbb som är längre än den är hög, med undernäbben märkbart klenare än övernäbben. Mindre korsnäbb mäter 17 centimeter och är över lag vanligare än större korsnäbb.2,3,4,5,7
Levnadssättet skiljer dem också åt. Mindre korsnäbb är specialiserad på att plocka frön ur grankottar och är vanligast i granskogsdominerade områden, och den börjar häcka redan i februari, alltså tidigare än större korsnäbb.2,5
Tallbit kan också förvirra. Större korsnäbb är något mindre än tallbit och saknar vita vingband, medan tallbiten har dubbla vita vingband och en kraftig, rund näbb i stället för en korsad.4
I Skottland finns även skotsk korsnäbb, vars ställning är omdiskuterad. British Ornithologists' Union behandlar den som egen art, medan den av andra förs till större korsnäbb. Där förekommer arterna sida vid sida, vilket gör bestämningen extra besvärlig.3,7
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
En större korsnäbb är ungefär 16–18 cm lång och väger 44–58.2 gram.
Större korsnäbb har ett vingspann på ungefär 27–31 cm.
Större korsnäbb väger ungefär 44–58.2 gram.
Flest observationer av större korsnäbb rapporteras i oktober, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Större korsnäbb bedöms som ovanlig i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.
På kartan ovan ser du var större korsnäbb har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
