Kråka
Corvus corone
Kråka observationskarta
Utbredningskarta över var Kråka har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna.
1+
10+
50+
100+
500+
1000+
Observationstrend
Senaste dygnet
Corvus corone
Utbredningskarta över var Kråka har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna.
Senaste dygnet
Kråkan hör till kråkfåglarna (familjen Corvidae) och därmed till tättingarna. Det vetenskapliga namnet är Corvus corone, som gavs av Linné 1758. Arten delas in i fem erkända underarter med utbredning från Europa till Japan, bland dem den helsvarta svartkråkan och gråkråkan med sin grå och svarta dräkt.1
Länge fördes gråkråka och svartkråka till varsin art. Sedan juni 2025 räknas de som en och samma art.2
Kråkan är vanlig i Sverige och häckar över hela landet. Två svenska uttryck kommer från fågeln: att skriva som en kråka betyder att ha oläslig handstil, och att elda för kråkorna betyder att slösa.1
Kråkfåglar är mycket intelligenta, och kråkans veckade hjärnbark gör avancerad problemlösning möjlig. Svartkråkan kan skilja på antal upp till 30, byta regler flexibelt och känna igen ansikten på både människor och andra kråkor.1,8
Svenska Wikipedia anger längden till 44-51 cm och vingbredden till 84-100 cm, med en genomsnittsvikt kring 510 gram. Fågeln.se anger 47 cm. För svartkråkeformen anges 48-52 cm och en vikt på 400-600 gram. Hanarna är större än honorna.1,2,7,8
Den grå formen har askgrå kropp, medan huvud, strupe, vingar, stjärt och lårfjädrar är svarta och för det mesta glansiga. Mörka fjäderskaft ger ett strimmigt intryck. Fågeln.se beskriver dräkten som grå på rygg och undersida och svart i övrigt, och hane och hona ser likadana ut. Näbb och ben är svarta, och iris är mörkbrun. Helsvarta fåglar har en grön eller purpurfärgad glans i dräkten.1,2,7,8
Ungfåglarna är betydligt svartare än föräldrarna, med mattare dräkt, blåaktiga eller gråaktiga ögon och till en början röd näbbinsida. Kråkan ruggar en gång om året, på hösten.1,7
Kråkan har ett kraxande läte som vanligen upprepas flera gånger.2
Lätet beskrivs som strävt och något vibrerande, ett djupare kraxande kraa. Det ges typiskt tre eller fyra gånger i snabb följd, med en kort paus mellan varje serie.8
Fågeln följer lätet med kroppen och lyfter axlarna och böjer huvud och hals nedåt vid varje kraxning. Den har också klickande läten.8
Lätena hos gråkråka och svartkråka går nästan inte att skilja åt.7
Arten förekommer i Europa, Nordafrika och Asien österut till Stilla havet. De nordliga populationerna flyttar säsongsvis, medan de sydliga är stannfåglar.1
I Sverige är kråkan vanlig och häckar över hela landet. Den finns i de flesta miljöer men föredrar närhet till mänsklig bebyggelse eller odlad mark. Samtidigt påträffas den djupt inne i skogsområden och ute i yttre skärgården. Den är mycket anpassningsbar och utnyttjar allt från fjällbjörkskog till lågland, och använder kalfjället för födosök utöver sina ordinarie revir.1,2
De flesta kråkor stannar året runt i Sverige. Nordliga populationer flyttar söderut vintertid, ibland vidare till kontinenten eller England.2
Vid fågelbordet uppträder kråkan sällan i större antal. Den ses ensam eller i par och är en sparsam besökare vid matningen. Den finns i hela Sverige.4
Det svenska beståndet uppskattas till omkring 160 000 häckande par under 2020-talet, en minskning från tidigare 250 000-500 000 par. Arten bedömdes som nära hotad 2020 och fördes tillbaka till livskraftig 2025 sedan beståndet stabiliserats. Globalt bedöms kråkan som livskraftig, med en världspopulation på uppskattningsvis 60-110 miljoner vuxna individer.1,2
Häckningssäsongen infaller från sen mars till början av april. Boet placeras högt uppe i en grenklyka i ett barr- eller lövträd. Honan bygger det av torra kvistar, jord och lera; svenska Wikipedia nämner kvistar, gräs, rötter, lera och ull som byggmaterial.1,2
Kullen består av 3-6 ägg, grönaktigt grå med bruna och grå fläckar. Honan ruvar ensam, och hanen matar henne under tiden. Ruvningstiden anges till 17-19 dagar för gråkråkeformen och 18-20 dagar för svartkråkeformen. Ungarna blir flygga efter 32-36 dagar respektive 29-30 dagar. Efter kläckningen sköter båda föräldrarna ungarna.1,2,7,8
Paret håller revir livet ut och renoverar ofta gamla bon. Ungar från föregående år kan stanna kvar som hjälpare och hämta föda och bistå föräldrarna i stället för att söka egen partner.2,8
Kråkan är allätare och tar as, sniglar, insekter, frukt, grönsaker, säd, småfåglar, smådäggdjur, fisk och fågelägg. Sopor och avfall, daggmask och fågelungar hör också till kosten. Musslor och krabbor släpps från höjd för att skalen ska krossas, och fågeln gömmer ofta föda till senare, särskilt kött, nötter och insekter, i takrännor, blomkrukor och i jorden under buskar.1,2,7
Födosöket sker aktivt på morgonen och eftermiddagen, och kråkorna övernattar gemensamt på sovplatser. De är sociala och ljudliga och mobbar rovfåglar genom samordnad förföljelse och skrik. Bland de rovfåglar som tar kråkor finns duvhök, pilgrimsfalk, berguv och kungsörn.1,8
Den typiska livslängden är okänd. För svartkråka anges fyra år, och högsta kända ålder för gråkråka är 16 år och 9 månader.7
Råkan (Corvus frugilegus) är något mindre än kråkan, 41-49 cm lång med 81-94 cm vingbredd. Den har en spetsig dolkformad näbb, längre handpennor och något snabbare vingslag med lättare flykt. Adulta råkor saknar näsborrsfjädrar och har en blekt gulaktig, naken näbbas; dessa drag utvecklas mellan februari och maj under andra levnadsåret. Dräkten är svart med blå- och purpuraktig glans, särskilt på huvud och hals.5
Råkans huvudläte är ett kah eller krah som varierar med sammanhanget. Mot kråkans djupare kraa är råkans kaaa ljusare och högre. Råkan är i regel sällskaplig, medan svartkråkan till stor del lever ensam. I Sverige häckar råkan allmänt i Skåne, på Öland och Gotland, med isolerade bestånd i Vadstena och Uppsala, och omkring 90 procent av landets råkor finns i Skåne.5,8
Korpen (Corvus corax) är betydligt större: 54-67 cm lång, med 115-130 cm vingbredd och en vikt på 0,70-1,60 kg. Den skiljs från andra kråkfåglar på större och tyngre näbb, kilformig stjärt och långsträckta halsfjädrar. Lätet är skorrande och dovt, i huvudsak ett djupt korrp som ofta upprepas 3-4 gånger. I Sverige häckar korpen allmänt i hela landet sedan 1970-talet.6
Vid matningen kan andra kråkfåglar dyka upp. Skatan är svartvit med färgglada vingar, kraxig och högljudd, och besöker fågelbord. Kajan är social, håller ihop i par och övernattar i stora flockar i städerna, och förekommer i södra och mellersta Sverige.4
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
Kråka är en fågel i familjen kråkfåglar. Den är en vanligt förekommande fågel i Europa, Nordafrika och Asien österut till Japan. Världspopulationen anses vara livskraftig. I Sverige minskar den dock i antal, så pass att den kategoriseras som nära hotad. Tidvis har kråkan delats upp i två arter, gråkråka och svartkråka, Sedan juni 2025 kategoriserar dock BirdLife Sverige dem som en och samma art.
I Qvittr
Lyssna på hur kråka låter i ljudspelaren ovan. Där kan du höra läte och varningsläte.
En kråka är ungefär 44–51 cm lång och väger 510 gram.
Kråka har ett vingspann på ungefär 84–100 cm.
Kråka väger ungefär 510 gram.
Flest observationer av kråka rapporteras i mars, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Kråka bedöms som vanlig i Sverige, sett till hur ofta arten rapporteras jämfört med andra fåglar.
På kartan ovan ser du var kråka har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
