Strix nebulosa
Revirlätet är en serie djupa, pumpande hoanden, vanligen nio till tolv i rad. Tempot är ungefär ett och ett halvt ljud per sekund. Hela serien tar ungefär sju sekunder och kan upprepas ett tiotal gånger. I engelsk ljudhärmning skrivs den som "whoo-whoo-whoo".
Alla läten och ljud för lappuggla →Utbredningskarta över var Lappuggla har observerats i Sverige.
Senaste dygnet
Lappugglan är en stor, grå uggla med ett mycket stort och runt huvud. Kroppen är närmare 70 centimeter lång och vingspannet 130–150 centimeter.1
Den är nästan lika stor som berguven och hör till Sveriges största ugglor.4,3
Lappugglan lever nästan bara av smågnagare. Därför går beståndet upp och ner kraftigt mellan åren. I Sverige är den rödlistad som sårbar sedan 2025, eftersom beståndet är litet. Sett över hela världen räknas arten som livskraftig.1,2
Fjäderdräkten är grå. I det stora ansiktet sitter flera ringar runt varandra kring de små gula ögonen, och näbben är gulaktig. Fågeln saknar örontofsar, och under näbben sitter en vit krage som brukar kallas fluga.1,8
Ryggen är askgrå med svartbruna fläckar på längden och bruna och gulaktiga vågiga tvärband. Undersidan är vit med bruna streck på längden. Vid ögats inre kant finns en svart fläck formad som en halvmåne, kantad med vitt. De vita teckningarna runt ögonen ser ut som ett par parenteser.2,4
Honan är tydligt större än hanen och saknar hanens gulaktiga toner.2
I flykten gör lappugglan ett mäktigt intryck med långsamma och djupa vingslag.1
Fram till 1970-talet fanns lappugglan bara i Sveriges nordligaste delar. Sedan dess har den spridit sig långt söderut och finns nu i alla sydsvenska landskap utom Dalsland. På Öland och Gotland saknas den.1
Arten häckar främst i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Mindre antal häckar regelbundet i Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Dalarna och norra Västmanland. Var den häckar skiftar från år till år efter hur mycket föda som finns.2,3
I Västmanland syntes lappugglan förr bara undantagsvis. Från början av 2000-talet har den häckat där, och beståndet i landskapet uppskattas till 12–25 par.5
Våren 2012 häckade lappugglor i Blekinge, vilket är den sydligaste häckningen som någonsin har gjorts. Den gav tre eller fyra ungar, men de två följande åren sågs ingen lappuggla i området. Samma år häckade arten också i Kronobergs och Kalmar län. Bakom det låg ett bra häckningsår 2011, följt av att smågnagarna blev färre under hösten.6
Lappugglan är stannfågel, men när det är ont om föda flyttar den söderut, och på vintern drar den sig mot landets södra delar.2,3
Det svenska beståndet uppskattas till 940 fortplantningsdugliga individer, med en osäkerhet mellan 440 och 1 420. Antalet ökar. I Europa finns uppskattningsvis 1 900–7 500 häckande par, och i hela världen omkring 190 000 individer. De svenska fåglarna hör till underarten lapponica, som lever i norra Europa och Asien.1,2
Det största hotet är att skogsbruket lämnar allt färre platser där lappugglan kan häcka. Olaglig skjutning, trafik och el-ledningar dödar också fåglar. Att arten finns kvar som häckfågel beror numera till mycket stor del på ideella krafter som sätter upp boplattformar.1
Lappugglan häckar i tät barrskog, gärna gammal skog, som ligger nära öppna fält eller hyggen. Den jagar helst på öppna ytor där det finns smågnagare, till exempel hyggen och gator under kraftledningar. I skymningen jagar den ofta över fält och skogsgläntor.5,4,1
Födan är nästan bara smågnagare som lämlar, sorkar och möss, och därtill näbbmöss. Ugglan har mycket god hörsel. Den kan höra byten under 60 centimeter snö och störtdyka ner i snön efter dem.1,3,8
När människor kommer nära blir lappugglan ofta sittande stilla, och därför är den svår att upptäcka.8
Lappugglan kan inte bygga något eget bo. Den häckar i risbon som andra fåglar har byggt, främst duvhök, ormvråk och bivråk. Ibland lägger den äggen på höga stubbar.1,3
Äggen läggs mellan andra veckan i april och mitten av maj. Kullen är vanligen 3–6 ägg, ibland från ett upp till sju, och de ruvas i 28–30 dygn. Honan försvarar bo och ungar kraftfullt.1,8
Slagugglan är den art som liknar lappugglan mest. Lappugglan är kraftigare byggd och har tydligare teckning i ansiktet. Slagugglan är klart mindre, 50–59 centimeter lång med ett vingspann på 103–124 centimeter.4,7
Titta på ögonen: lappugglan har gula ögon, slagugglan små svarta. Slagugglan är ljust gråbrun till beige och har orangegul näbb.7,1
Stjärten skiljer dem också åt. Lappugglan har ett brett mörkt band längst ut på stjärten och ljusa fält ytterst på vingarna. Slagugglans stjärt är kilformad och har jämna tvärband.1,7
I Sverige finns slagugglan från norra Västmanland upp till Lule lappmark och är vanligast mellan Uppland och Medelpad. Norr om polcirkeln är den mycket sällsynt.7
Har du hittat fel i artikeln? Kontakta oss
Lappuggla är en uggla som är nästan lika stor som berguven. Den förekommer i tajga cirkumpolärt i norra Nordamerika, Europa och Asien. Arten tros öka globalt och IUCN kategoriserar beståndet som livskraftigt. I Sverige är den dock så pass fåtalig att den klassas som sårbar.
En lappuggla är ungefär 60–70 cm lång.
Lappuggla har ett vingspann på ungefär 130–150 cm.
Flest observationer av lappuggla rapporteras i oktober, baserat på svenska fågelskådares rapporter det senaste året.
Lappuggla bedöms som sällsynt i Sverige. Graderingen bygger på var och hur ofta arten setts de senaste fem åren samt BirdLife Sveriges officiella artlista.
På kartan ovan ser du var lappuggla har observerats i Sverige de senaste 12 månaderna. Zooma in för att hitta platser nära dig.
